- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
210

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oluf Kolsrud, Blodbadet i Stockholm aar 1520

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2io

oltjf kolsrud

I Rom var Christierns sak tapt. Den tidlegare pavelege
proto-notarius Johann Weze, som no var Christierns kandidat til
erke-bispestolen i Lund, vart send til Rom for aa tala saki aat den
land-fly ktige kongen, men fann at stemningi var heilt imot hans herre.
I eit brev til Christiern II’s kanslar Claus Pederssøn 17. oktober
1523 skreiv Johann Weze1:

»Kardinalane hev, næstan alle, den daalegaste underrething fraa
lygnaktige og falske menneskje, soleis at dei er overmaate ille stemt
imot Hans Majestet. Dei hev sin kunnskap fraa Arcimboldus,
broder Johannes Franciscus de Potentia, Jørgen Skodborg2 og
Zutfeld Wardenberg3, som samtidig i otte maanader ikkje hev freista
paa anna enn aa sverta ryktet og æra aat kongen . . . Kardinalane
er so vreide paa kongen, at um dei kunde, vilde dei avsetja han fraa
riket og innsetja ein annan.»

Den vegen gjekk det og. Christiern II’s orator (Johann Weze)
fekk ikkje taka sæte i påvens kapell blandt andre kongelege
sende-menn.4

For den landflyktige kongen, som under sitt mangeaarige exil i
Nederland og Tyskland (1523—31) hadde rikeleg høve til aa tenkja
si sak igjenom, vart det umsider klaart, at for aa vinna sine tapte
rike tilbake, var det naudsynt aa søkja utsoning med Kyrkja, av
di dèt var eit vilkaar for hjelp fraa Habsburgarane, keisar Karl V
og kong Ferdinand av Ungarn og erkehertoginna Margareta av
Austrike. Christiern, som i denne tid, og med god grunn, reknast
for tilhengjar av »den lutherske sekt», gav 8. februar 1530 i Lier
skriftleg lovnad um aa fremja »saki aat den katolske tru» og aa
halda sine framtidige undersaattar til denne tru.5 I mai 1530 møt-

1 Allen, Breve og Aktstykker, I, s. 93—4.

2 [Christiern II’s fyrste erkebiskopsemne i Lund.]

3 [ein framskoten kurialembetsmann med månge beneficier i Danmark,
ogso kanonikat i Bergen med sokneprestembetet paa Voss.]

4 Tillegg 6, infra p. 229; jfr APD 4963. 4964.

5 Aktstykker, henhørende til Danmarks Historie i Reformationstiden,
sam-lede ved C. H. Kalkar, Odense 1845, s. 56—8. = Staatspapire zur Geschichte
des Kaisers Karl V., mitgetheilt von Karl Lanz (Bibliothek des Literarischen
Vereins in Stuttgart, XI), Stuttgart 1845, s. 43—5. — Jfr Aarsberetninger fra
det Kongelige Geheimearchiv, udg. af C. F. Wegener, III, Kbh. 1861—5, s. 161.

Christiern II’s lovnader um aa halda uppe den katolske kyrkja i sine rike:
1) i Noreg: Dipl. Norv. VIII, nr. 614. 659. 660. 661; XII, nr. 490; VIII, nr. 662;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free