Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salomon Kraft, Jöns Bengtsson (Oxenstierna), den vendiska hansan och 1457 års tronskifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jöns bengtsson, hansan och i457 års tronskifte 241
en förklaring, hur krönikans ingående redogörelse skulle uppkommit,
om den ej funtats på dokumentariskt underlag.1
Gentemot Lönnroth — eller snarast Christensen — hävdar
jämväl K. Kumlien, att myt den steden avser städer i Sverige.2
Hansestäderna kunde ej ha haft några officiella sändebud till hands i
Sverige redan i mars 1457. Och om Jöns Bengtsson då haft
överläggningar med hanseater, varför skulle Henning Pinnow den 11 mars
avgå som riksrådets sändebud till Lübeck, »tydligen försedd med en
väl tillrättalagd berättelse om vad som skett och med det speciella
uppdraget att inkräva kung Karls egendom i staden»? Pinnows
fullmakt mottogs i Lübeck den 1 april, alltså vid samma tidpunkt
då konung Kristian avgav sin första försäkran till Sveriges folk.
Lönnroths uppfattning, att Christensen borde ha förklarat hur
ly-beckskrönikans detaljerade redogörelse uppkommit utan
dokumentariskt underlag, delas icke av Kumlien. Han finner frågeställningen
»på visst sätt onödig; den lybske författaren kan ha byggt på
dokument eller hörsägner, representerande en redan övergiven fas av
förhandlingarna». Man kan ej undkomma Christensens påpekande,
att de artiklar, som enligt krönikan förelagts Kristian, skilja sig
från dennes proklamationer 1457. »Ingenting hindrar, att den
lybske krönikören här helt enkelt varit felunderrättad.»3 Lönnroth har
undvikit att förklara krönikans brist på överensstämmelse med
konungens försäkringar, samtidigt som han lägger dokument, som ej
finnas i behåll, som grund för krönikans skildring.
II.
Tydligen måste ett ställningstagande i den ovan refererade
diskussionen främst anknyta till tvenne spörsmål: finns det anledning
att tro på dokumentariskt underlag för den lybska krönikans redo-
1 Lönnroth, a. a., s. 325.
2 K. Kumlien, Karl Knutsson i Preussen 1457—1468. Ett inslag i
Östersjöområdets historia under det 13-åriga krigets tid, i Vitterhetsakademiens
handlingar, 46: 2, Sthlm 1940, s. 30—39. Enligt Kumlien avser »myt den
steden» i synnerhet Mälardalens städer. De tre orden få motivera följande
forskningsresultat: »Att Jöns Bengtsson även enligt Lübeckskrönikans
vittnesbörd hade också andra Mälarstäder med sig ger oss en möjlighet till säkrare
karakteristik av resningen och till en distinktare, om ock mera begränsad
lokalisering av den» (a. a., s. 36 f.)!
3 Kumlien, a. a., s. 37, med not 3.
16 — 39863. Kyrkohist. Arsskri/t 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
