Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salomon Kraft, Jöns Bengtsson (Oxenstierna), den vendiska hansan och 1457 års tronskifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jöns bengtsson, hansan och i457 års tronskifte 247
Thorn, som Danzig skulle börja draga till sig en något större andel
än förr av Sveriges export.1 Stockholms bevarade uppbördslängder
från 1460-talet visa, hur några storfinansiärer av tysk härkomst
höja sig över hela det övriga borgerskapet. Det är inom sådana mera
kapitalstarka kretsar, som man företrädesvis har att söka delägarna
i fj ärrhandeln på Lübeck och att räkna med den starkaste
sammanhållningen kring svensk-lybska intressen. Bland Stockholms
storkapitalister ha vi redan lärt känna en: Henning Pinnow. Hans
representativa plats inom staden och dess tyska värld anges därav,
att han 1458—60 och 1464—71 skulle fungera i skilda befattningar
som ledamot av magistraten, de sista sju åren som borgmästare.2
Som sådan skulle han bl. a. nedlägga ett förvisso värdefullt arbete
på att stärka stadens försvarsanstalter.3 Trots att många band
knutit honom till den stad han till synes så hängivet tjänat, skulle
han för sin del draga konsekvenserna av 1471 författningsändring,
som måste ha känts i särskild grad besvärande för en person i hans
1 Detta har i fråga om kopparexporten utretts av T. Söderberg, Stora
Kopparberget under medeltiden och Gustav V asa, Sthlm 1932, s. 443 f. Danzigs
andel i den svenska kopparexporten belöpte sig 1474—1476 blott till några få
skeppund från Stockholm och Nyköping; den för Weichselstaden ojämförligt
viktigaste svenska exportvaran vid denna tid utgjordes av hästar, vartill
från Stockholm kom osmund (V. Lauffer, Danzigs Schiffs- und Warenverkehr
am Ende des XV. Jahrhunderts, i Zeitschrift des Westpreussischen
Geschichtsvereins, 33, 1894, s. 16 f.; Söderberg, a. a., s. 444). Ännu långt fram på
1500-talet mottog Danzig vanligen blott c:a 15 % av Sveriges samlade export (E.
Heckscher, Sveriges ekonomiska historia, I: 1, i Sthlm 1935, s- 45 f-)- Jfr
W. Koppe, Lübeck-Stockholmer Handelsgeschichte im 14. Jahrhundert,
Neumünster i. H. 1933, s. 105, s. 290 och passim; samme förf., När Stockholm var
hansestad, i Samfundet S:t Eriks årsbok, 1934. M. Malowist, i Travaux
histo-riques de la Société des sciences et des lettres de Varsovie, avh. på polska med
sammanfattning: The foreign trade of Stockholm and the exteriör policy of
Sweden from 1471 to 1503, Warszawa 1935, s. 169. Demografiskt,
kommersiellt och därmed i det långa loppet även politiskt stodo de svenska städerna
alltså vida närmare Lübeck än den preussiska hansegruppen (annorlunda
Kumlien, a. a., s. 12 och s. 14, not 2). Blott i fråga om Åbo och Viborg kan
en viss reservation göras (jfr Lögdberg, a. a., s. 255 och där anförd litteratur).
2 Stockholms stads skottebok 1460—1468 (Stockholms äldre stadsböcker,
III: 1), utg. genom J. A. Almquist, Sthlm 1926, passim; Stockholms stads
ämbetsbok 141g—1544 (samma serie, IV: 1) utg. genom J. A. Almquist, Sthlm
1927, s. 315.
3 Stockholms stads skottebok 1460—1468, särskilt s. 330—334 (räkenskaper
1468—1469).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
