Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean Hoffmann, Upphävandet av Nantesiska ediktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
jean hoffmann
våld. Likaså lät hon bortföra de protestantiska barn, som bodde på
hennes egendomar, och föra dem till kloster, sedan hon erhållit
konungens tillstånd för barnen att låta dem från sitt sjunde år
avsvärja sig sin tro. Efter 1697 se vi henne vända sig mot ministern
Chamillard och kräva återkallandet av de utvandrade protestanterna
och göra det med samma fasthet och samma ståndaktighet i sitt
hat, som hon visade Fénélon och hans vänner. Det må därför vara
tillåtet att utan tvekan antaga pfalzgrevinnan Elisabeths, modern till
den blivande »regenten», förklaring, att Mme de Maintenon hade låtit
uppsätta en promemoria för att råda konungen till ediktets
upphävande. Vi veta dessutom, att konungen alltid rådförde sig med henne
före eller efter konseljen, som hon för övrigt ofta bevistade. Ja,
har hon inte själv skrivit: »il faut quelquefois tromper le roi pour
le servir» och till ärkebiskopen av Noailles: »tout est perdu si vous
ne me laissez pas la liberté de mentir»! Det behövdes i sanning att
kunna ljuga, för att uppnå ediktets upphävande, ty detta skedde
tack vare en dubbel lögn: 1) anklagelsen för ett väpnat uppror 1683;
2) det vanvettiga överdrivandet av avtalet omvända och
fördöljandet av de medel, som användes för att ernå dessa, sedan en gång
de militära repressalierna släppts lösa till följd av den första
anklagelsen.
I sanning två lögner! Om anklagelsen för det väpnade upproret
hade varit grundad, hade den ensam rättfärdigat upphävandet.
Man upprepade ständigt och jämt för konungen, att protestanterna
synbart minskade i antal, att ediktet sålunda var onödigt och att
det följaktligen lagligen kunde indragas. Vid ryktet om dessa
förslag beslöto hugenotterna att samlas offentligt för att bevisa, att
de verkligen funnos till. I Dauphiné blevo katolikerna oroliga för
dessa sammankomster och 900 av dem gingo ända därhän att de
samlades under vapen för att vara säkra om skydd. Till svar
beväpnade sig protestanterna i Vivarais i sin tur, varefter de skingrade sig.
I Bourdeaux hade emellertid protestanterna gått ut för att bedja i
det fria men när de sågo ryttare närma sig staden, återvände de,
hugg växlades och soldater dödades, varpå man drog sig tillbaka å
ömse håll. Guvernören tillkännagav allmän amnesti, men alla
protestanter, som förlitat sig därpå, blevo rådbråkade eller sändes till
galärerna!
I Versailles uppväckte dessa händelser en livlig rörelse. De tol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
