Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - John Björkhem, Antoinette Bourignon. Till den svärmiska religiositetens historia och psykologi (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305 granskningar och anmälningar
gisk analys av en religiös personlighet. I flera avseenden måste den
betecknas som ett pionjärarbete. Vad som först frapperar är det friska
greppet med ansats till enhetlig konception: att med utgångspunkt från
den hysteriska själsdispositionen söka beskriva det religiösa livet hos
en bestämd religiös typ. Rent metodologiskt bjuder en undersökning
av detta slag på stora vanskligheter, som förf. med icke ringa
ansträngning sökt övervinna.
Antoinette Bourignon tillhörde de religiösa ledargestalter, som
fascinerade och irriterade samtiden men som ignoreras av nutiden.
Hon föddes år 1616 i Lille, som var belgiskt och i politiskt avseende
tillhörde Spanska Nederländerna, samt avled i Holland sextiofyraårig
efter ett kringirrande liv. Född av burgna katolska föräldrar separerade
hon från den katolska kyrkan men lyckades icke finna någon varaktig
stad inom något av de många dåtida kyrkosamfunden på flamländskt
område. Redan under uppväxttiden mottog hon uppenbarelser, vilka
övertygade henne om att vara av Gud utvald till att återupprätta
kyrkan på jorden. Hela hennes liv bestämdes av dessa
ungdomsuppenbarelser. Resultatet av hennes verksamhet som religiös stiftarinna blev
emellertid magert, väl mest beroende på hennes despotiska och halvt
förljugna väsen.
I kyrkohistoriskt avseende bör hon betraktas mot bakgrunden av
det otal lekmannarörelser, som än i mystisk-kvietistisk, än i
apokalyp-tisk-extatisk form hemsökte Europa, alltifrån medeltidens begarder och
beginer fram till 1600-talets radikalspiritualister. I religionspsykologiskt
avseende är hon närmast att hänföra till en svärmisk-mystisk typ av
hysterisk konstitution med vissa sjukliga själsdispositioner.
Björkhem inleder sin undersökning med ett välskrivet och
klarläggande kapitel om de historiska förutsättningarna och ger en utblick
över de extatiska rörelserna på flamländskt område. Andra kapitlet
innehåller en översikt över källor och litteratur, och tredje kapitlet på
inemot 250 sidor upptages av en biografi med en dominerande
kronologisk aspekt. I det följande kapitlet framdragas de ganska brokiga
omdömen, som samtid och eftervärld givit Antoinette Bourignon. I
femte kapitlet anlägger förf. ett systematiskt betraktelsesätt, och i
slutkapitlet skärskådas forskningsobjektet från psykologisk synpunkt. Detta
kapitel sönderfaller i tvenne delar, av vilka den första innehåller
författarens nya syn på hysterien och den senare beskriver Antoinette
Bourignon som en religiös hysterica.
Ett betydande forskningsarbete ligger bakom denna avhandling.
Materialet har till vissa delar varit synnerligen svåråtkomligt och har
på grund av sin beskaffenhet lockat förf. till avsteg från den
religionspsykologiska forskningsvägen och tvingat honom över i ett mera
historiskt betraktelsesätt. Redan inledningskapitlet anslår andra ackord än
dem man eljest brukar möta i religionspsykologiska avhandlingar.
Huvudparten av avhandlingen utgöres av det biografiska materialet, ordnat
i tidsföljd — alltså icke efter någon ledande religionspsykologisk princip
20 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
