Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - II. Det chlystiska sektväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättelser om Suslovs lidanden. Detta har sin naturliga förklaring.
Ty för chlysterna gäller själva lidandet som ett bevis på helighet.
Ju fler lidanden en kristus utrustas med, dess större är hans helighet.
Redan före sin död hade Suslov till sin efterträdare som kristus
utsett soldaten Prokopi Danilovitj Lupkin. Men när vi nu tala om
dessa »kristussar», få vi ej tro, att det endast skulle ha funnits en
kristus åt gången, utnämnd och ärad av hela den chlystiska rörelsen.
Detta skulle vara att förutsätta en fast organisation med samling
kring »skeppet» i Moskva. Ingenting är mer främmande för den
chlystiska rörelsen än den fasta organisationen. Varje »skepp» intar
tvärtom en fullt självständig ställning och varje »skepp» kan även ha
sin egen lilla olymp med kristus, gudamoder, helgon, apostlar och
profeter. Ja, det kan t. o. m. hända, att inom samma skepp samtidigt
finnes två »kristussar», mellan vilka stridigheter råda om vem som
är den störste. Dock tycks Moskvaskeppets kristus ha varit någon
sorts primus inter pares bland de chlystiska frälsarna. Att räkna upp
alla de chlystiska frälsare, som sedan uppträtt, är omöjligt.[1]
De åtgärder statsmakterna vidtogo mot chlystovschtjina voro
länge av mer sporadisk natur. Vi ha tidigare sett hur i synnerhet
Suslov enligt den chlystiska legenden flera gånger fängslades. 1717
blev även hans efterträdare Prokopi Lupkin fängslad. Om resultatet
av processen vet man dock intet. Han skall ha dött först 1732.
Först 1733 tillsättes en kommission att undersöka chlysternas lära
och handlingar. Denna kommission fortsattes 1745 av en annan,
inför vilken munken Varlaam Feodotv gjorde en del intressanta
meddelanden om chlysternas kult. Till denna process få vi senare
anledning att återkomma. Dock synes ingendera av de båda
kommissionerna kunnat förmå finna någon annan utväg att stävja
chlystovschtjina än genom en ukas, som varnade de rättrogna från att
gå över till chlystovschtjina.[2]
Under Katarina II:s regering uppenbarar Gud sig på nytt. Denna
gång tar han gestalt i en viss Kondrati Selivanov. Denne bryter dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
