Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jerker Rosén, Konung Valdemar Birgerssons färd till påven 1274—1275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
78
J ERKER ROSÉN
ligheternas början. Man har i forskningen icke skilt ut hans egen
regeringstid från Birger Jarls, utan i stället generellt stämplat
perioden från omkring 1250 till 1274 som en hård tid för kyrkan,
då statens intressen med kraft hävdats gentemot denna.1 Om vi
emellertid granska de källor, som skulle belysa Birger Jarls
regeringsperiod i detta avseende, förefaller det omöjligt att ur dem
utläsa någon hårdhänt framfart mot kyrkan. Trenne skyddsbrev för
kloster, utfärdade av Valdemar under faderns livstid, äro bevarade.
Vreta fritages från all kunglig tunga, och bötesuppbörden förlänas
till priorissan.2 Tillsammans med fadern befriar Valdemar Fogdö
(Vårfruberga) »a generalibus redditibus et ab omni emunitate juris
regii».3 Slutligen har Birger Jarl kort fore sin död gjort en donation
till Eskilstuna johannitkloster och bestämmer samtidigt
beträffande de donerade jordagodsen, att »causas etiam regias ibidem
emergendas dictis fratribus relinquimus exequendas, jure
tantum-modo expeditionis excepto, quod ibidem de cetero sicut hactenus
fierj consueuerat, modis omnibus uolumus exhiberj».4 Det är
självklart, att några slutsatser om det andliga frälsets bestånd icke kan
byggas på dessa exempel. I sistnämnda fall omtalas direkt, att
frälsestadgandet är betingat av, att det är fråga om av klostret
ny-förvärvad jord, och att endast denna innefattades torde snarast
tyda på, att de gamla jordförvärven voro innefattade i allmänna
frälsebestämmelser. Även de båda andra skyddsbreven kunna vara
förorsakade av, att klostren utverkat utsträckning av frälse till
nyförvärvade egendomar. I alla händelser har man ingen möjlighet
att av dem draga slutsatser i ena eller andra riktningen, lika litet
som av Magnus Ladulås’ privilegiebrev till kloster, medan de
allmänna kyrkoprivilegierna bevisligen varit i kraft.0
Starkare skäl att antaga en hårdhänt kyrkopolitik under Birger
Jarl och Valdemar har man funnit däri, »att särskilda
immunitets-bref i några fall förlänats domkyrkor och deras kaniker».6 Av dessa
1 Tunberg, Till den svenska ständerstatens äldsta historia, HT 1917,
s. 74 ff. Dens., Sveriges historia till våra dagar II, s. 91 f, in.
2 DS 378. 3 DS 390.
4 DS 518. — DS 439 är feldaterat i Diplomatariet och är att föra till
1267, varför det icke intresserar i detta sammanhang (se Närkes medeltida
urkunder I, utg. av K. G. Grandinson, s. 7).
5 DS 675, 676, 711, 754, 880.
6 Tunberg, a. a., HT 1917, s. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
