Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Langenfelt, Biskop Thomas’ frihetsstrofer och medeltida skotsk frihetsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskop thomas* frihetsstrofer
ioI
handskriften av Thomas’ dikt (omedelbart efter frihetsstroferna) och
som spårats till en samling fabler av (den engelske) ärkebiskopen
Walter av Palermo (Gualterius Anglicus) från 1170-talet. Denna
fabelsamling var i avskrifter spridd över hela Europa och trycktes
även på 1400-talet. I fabeln om vargen och hunden uppmanar
hunden vargen att bli husdjur, men vargens svar ges då i den i
Thomashandskriften funna latinska versen, vari friheten framhålles
som något dyrbart:
Libertas perdulce bonum cetera condit,
qua nec ondita nil sapit nobis,
libertas animi citus est et vera voluptas,
qua qui dives erit dicior esse nequit.
Non bene pro toto libertas venditur auro
hoc Celeste bonum preterit orbis opes.
Thomas har i brev till Karl Knutsson 1437—38 visat, att han kände
till den medeltida fabellitteraturen, och Hjärne gör gällande, att
ärkebiskop Walters vers inspirerat såväl Barbour som Thomas.
Denna teori har mig veterligt vunnit allmänt erkännande och även
för mig är det svårt att inte godtaga den. Emellertid finnas vissa
omständigheter som i detta sammanhang böra framdragas, ty de
medge dock möjligheten av en (indirekt) kontakt mellan Barbour
och Thomas.
Enligt Holger Wichman1 blev den ur borgarklassen framgångne
Thomas Simonsson kanik i Strängnäs 1405; han var då i
tjugoårsåldern. Sommarterminen 1415 studerar han i Leipzig, vid vars
universitet han införts under »dominus Thomas de Swecya». I en
supplik till påven uppger han sig ha studerat »i flera år» i Paris och
Leipzig, och Wichman antager, att dessa studier skett före 1414.
Lars Sjödin2 sätter Thomas födelseår till 1380 och anger hans
Parisvistelse till ungefär åren 1410—1413, där han antages ha 1413
bevittnat Caboche-upproret, och senare har han i Leipzig mött och
umgåtts med tyska magistrar från Praguniversitetet, från vilket
de 1409 flyktat av motvilja mot tjeckisk språknationalism (här är
ett stort frågetecken på sin plats, ty latinet var studenternas språk
vid främmande universitet) och den husitiska reformrörelsen inom
1 Biskop Thomas av Strängnäs, Kyrkohistorisk Årsskrift 1937, s. 197 ff.
2 Biskop Thomas’ fosterlands- och frihetskärlek, Historisk Tidskrift
1925, s. 197 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
