- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
101

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Langenfelt, Biskop Thomas’ frihetsstrofer och medeltida skotsk frihetsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

biskop thomas* frihetsstrofer

IOI

And pis Wilfame pai made par
]aar chiftane and ]aar ledar.

Och därefter följer beskrivningen på hans folkbefrielse: de
mäktigaste lorderna böjde sig för Wallace, motståndare kastade han i
fängelse, slott och fästen föllo och engelsmännen jagades ut.1 I
kap. CXXXVIII, v. 935 ff. prisar Wyntoun Robert Bruce och hans
insats för friheten: att återvinna sitt eget land, återställa det till
frihet och ge det till sina arvingar, befriat från träldom.2 Wyntoun
(och Blinde Harry) ärar Barbour för hans märkliga epos, vilket
visar vilken levande kraft och vilket inflytande över den skotska
nationalismen på medeltiden det hade.

Vi ha nu behandlat de historiska verk, som förelågo i skrift före
Engelbrektsvisan. Det framgår av dem, att de skotska resningarna
mot engelska inblandningar 1296 till 1310 under Wallace och Bruce
grundlade en skotsk nationalanda, som bar Skottlands statliga
frihet genom århundradena fram till unionen 1603, då en skotsk Stuart
blev kung jämväl över England. Barbours sakliga, men ofta eldande
berättelse över frihetskrigen — ett diktverk som kan sägas vara
Skottlands Fänrik Ståls Sägner — och hans betonande av den
nationella friheten i rader, som säkerligen flitigt citerades av gemene man
i en tid då traditioner och folkvisor mera än nu levde på folkets
läppar, kunna i övertygande mån, på ett eller annat sätt, ha nått Tho-

1 (Därs. v. 2128:)

To sia he sparyt noucht Inglis men;

To Scottis he did gret profyte J>en.

Jje grettast lordis of our lande

Til hym he gert J>an be bowande;

Ilde J>ai, walde f>ai*, all gert he

Bowsum til his biddynge be;

And til his biddynge qwha war noucht bowne

He tuk, and put J>eim in presone.

Off castellis, burowis**, and forteleis***

J)e grettast made hym Jjar serwice.

J>e Inglis men out of our lande

He gert put out withe stalwart hände.

* Ville de ej, ville de; = nolens volens. ** städer. *** lieux-forts.

2 How Robert oure king recouerit his land,

And restorit it in all fredome,
And till his airis out of thraldome

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free