Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 HANS CNATTINGIUS
hjärtas mening om gudstjänst och nattvard och i synnerhet om
domprosten Rhyzelius.1 Även om Sven Rosén vid sin resa genom
Östergötland i mars 1741 prisade Norrköping och bad om flera barn
i Linköping, torde stiftsstaden få räknas som en lika farlig
smittohärd.2 Icke minst har Almquist utgjort en ständig källa till oro.
Orubblig i sin tro stod han från 1745 i intim kontakt med skevikarna.
Hans goda ekonomiska position och anseende bland borgerskapet,
som en gång valde honom till riksdagsman, inneburo naturligtvis
tillgångar för rörelsen.3 Uppenbarligen bedrev Almquist agitation
för sina åsikter. Rodén har redogjort för några mål på 1750-talet,
där Linköpingsbor genom Almquists förmedling blivit
radikal-pietistiskt influerade.4 Tidigare forskare höllo för sannolikt, att
Almquist stod bakom utgivandet av de sex skevikska traktater,
som utkommo 1746 och 1747, och att fem av dem tryckts på hans
förlag i Linköping.5 Då Linderholm klarlagt, att de alla blivit tryckta
i Köningsberg6, är Rodéns utredning av myndigheternas försök att
fastställa tryckorten i detta sammanhang överflödig.7 Emellertid
ådagalägga acta i Linköpings domkapitels arkiv, att Almquist
verkligen var inblandad i detta. Stockholms konsistorium
vidarebefordrade en skrivelse till Linköpings domkapitel, i vilken
bokhandlaren Barkström i Stockholm berättade, att Almquist tillsänt honom
de fem omnämnda traktaterna i form av makulatur till exemplar
av Nya testamentet, vilka tryckts av Almquist i Linköping.8
Dennes svar9 på domkapitlets förfrågan är så oklart, att man håller
Barkströms uppgifter för trovärdiga. Almquist har tydligen haft hand
om distribueringen och bidragit till kostnaderna. Domkapitlets
protokoll för den 18 november 1747 ger ytterligare upplysningar.
Några av dessa traktater hade blivit funna i Linköping. Skriften
1 Henning, a. a., s. 67 ff.
2 Rodén, a. a., s. 20, 34 f. Rodén betonar måhända för starkt, att
Norrköping var rörelsens huvudort i Östergötland.
3 Se Henning, a. a., s. 64—79, och Svenskt biogr, lexikon, I, s. 454 ff.
4 A. a., s. 41 ff.
5 Henning, a. a., s. 56. Westling, a. a., s. 380.
6 Linderholm, a. a., s. 278 not 1.
7 Rodén, a. a., s. 38 ff.
8 Linköpings domkapitels prot. 2/u 1747.
9 I original, jämte prot.-utdrag, i E III a n:o 60. Akter 1748, till skrivelse
föredragen 2/3 1748.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
