Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
157
bland annat för Kocks Register öfwer Själaskatten, egentligen ett
omfångsrikt utdrag av Scrivers kända arbete, Jesper Svedbergs
Epis-telpostilla, Johan Arndts Sanna Christendom, ett arbete av en tysk
präst Gabriel Büttner, benämnt Then rätt-trogna Christendomen in
Theoria et Praxi1 samt Doct. Benthems Herdabref, en skrift av den
lutherske teologen Bentheim mot Separatismen.2 Som synes
uppträda här de gamla lutherska uppbyggelseboksförfattarna Arndt
och Scriver sida vid sida med en reformkyrklig man som Svedberg
och en ortodox auktor som Güttner.
Under Rhyzelius’ biskopstid dominera svenska författare. Man
inbjöd till prenumeration på en predikosamling av pietismens
motståndare G. A. Humble, en ivrig ortodox.3 Prosten Carl Magnus
Ekman är företrädd av sin Epistel-bok, karakteriserad som en god
exponent för en enkel och allvarlig ortodoxie4, Bælter av sin Wårs
herras och Frälsares Jesu Christi Historia. Vidare märkas
predikningar av kyrkoherden i Riddarholmen Abraham Pettersson,
Michael Fant, Anders Båld d. ä. och Wallström. Dessa voro ju alla
influerade av den konservativa pietismen5, de tre förstnämnda
därjämte måhända även av herrnhutismen.6 På 1760-talet
rekommenderades flera utländska författare, såsom den danske biskopen
Hers-lebs Predikningar öfwer Iesu sju ord på korset, Pontoppidans
Collegium Pastorale Practicum och den engelske latitudinaristen
Til-lotsons Predikningar. I Hersleb’ och Pontoppidan8 möta återigen
pietistiskt påverkade författare. Därtill försåldes genom
bokhandlare och vid marknader allehanda bönböcker, uppbyggliga
traktater och postillor. Man får det intrycket, att i synnerhet biskop
Rhyzelius höll sin skyddande hand över denna litteratur. Claudius
Johannis Eek erhöll sålunda av denne både imprimatur och varma
an-befallningar för de små uppbyggliga traktater ur J. Ph Fresenius’
1 Johan Gabriel Güttner, 1678—1740, tysk präst, Adelung,
Gelehrten-Lexicon, II, s. 1670.
2 H. L. Bentheim, 1661—1723, luthersk teolog, generalsuperintendent i
Harburg. 1715 utkom på svenska hans Herda-Bref til the Wilfarande Fåår,
som sigh ifrå Then Evangeliska Hiord i Harburg hafwa afsöndrat.
3 Pleijel, a. a., s. 195.
4 Nelson, Biskop Johan Möller, s. 22, not 13.
5 Ibdm s. 22 ff.
* Pleijel, a. a., s. 518 f., 528 ff.
’ Kirke-Leksikon for Norden, II, s. 414. 8 Ibdm III, s. 581.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
