Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om fromhetslivet i linköpings stift 191
1782 och 1784.1 Kock tecknar först tillståndet före väckelsen i
helsvarta färger. Eek mottog i Ödeshögs församling »et fält som var
aldeles oupbrukadt, allas hjertan wore uti mörker och okunnighet
obrutne ... alt hans Prädikande och förhör wärkade intet . . . utan
uppenbar fiendskap lyste ur allas ansigten, det onda tog altmer til
etc.». Sedan blev det likväl »något lugnare, något mer agtgifwande»,
och Eek vann genom sin vänlighet ingång hos barnen, dock icke
någon »synbar wälsignelse», förrän det på elfte året 1778 »började
dagas», och väckelsen begynte. Detta sista betygar också Sten, då han
meddelar, att Eek några år före hans besök i Ödeshög 1782 övergått
till den herrnhutiska åskådningen.2 Någon svårighet behöver det
ej heller vålla att få dessa uppgifter att överensstämma med ett av
Rodén påträffat brev till Eek från en komminister Zetræus i Rinkaby,
daterat den 6 november 1778.3 Zetræus avger på Eeks begäran sitt
omdöme om »tidsens Secter och äfwen Herrenhutarna». Han
uppskattade dessa senare och fann överhuvud intet verksammare medel
mot naturalismen än förkunnelsen om försoningen. Det torde vara
lika möjligt att tolka denna källa så, att Eek hösten 1778 varit
intresserad av eller åtminstone stått avvaktande inför rörelsen i fråga,
som att han yttrat sig kritiskt därom. Rodén menar, att fruktan
för fritänkeriet kan ha påverkat Eek liksom andra präster till en
gynnsammare bedömning av herrnhutismen. Detta är givetvis
tänkbart men i brist på material omöjligt att uttala sig om. »Av
avgörande betydelse för Eeks andliga utveckling» skall enligt Rodén
ha varit en annan omständighet, nämligen Eeks vänskap med den
herrnhutiskt sinnade Stephan Nerenius, som 1774—79 var
komminister i Rinna.4 Enligt Kock, som här är sagesmannen, hade
Nerenius bibragt Eek en helt positiv uppfattning av Brödraförsamlingen,
och »et diupare begrepp uti Ewangelii himlighet torde därpå fölgt
1 Om dessa se Rodén, a. a., s. 88 not 1.
2 Ibdm, s. 90, obs. not 7.
3 Ibdm, s. 88 f.
4 Rodén, a. a., s. 86, har icke vetat säkert, om Nerenius redan vid tillträdet
av sin komministratur företrätt herrnhutiska åsikter. Åtskilliga brev i E IV
n:o 30, Ekeby-Rinna, Link. domk. arkiv, belysa detta. Nerenius kallades till
Rinna av patronus, den herrnhutiskt påverkade hovmarskalken Adolf Rudbeck
på Boxholm såsom »en länge af mig känd prästman», naturligtvis såsom
själsfrände. Skriv, från Rudbeck till Link, domk., dat. l4/4 1774. Original i Link,
domk. arkiv. VLA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
