Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om fromhetslivet i linköpings stift 183
Zetræus’ brev till Eek från november 1778 gav intet verkligt klart
besked om dennes inställning gentemot Brödraförsamlingen. I de
rätt utförliga skrivelserna från 1779 möter folkuppfostraren och
pedagogen Eek, lätt igenkännlig från tidigare källor, däremot icke
det ringaste, som varslar om herrnhutiskt inflytande. Man kan
kanske dock med en viss rätt hävda, att denna frånvaro icke i och för sig
utesluter, att ett dylikt dock gjort sig gällande. I så fall understryker
episoden på ett mycket nyttigt sätt, att denna »herrnhutism» i sig
upptog hela den gamla kyrkligt pietistiska folkuppfostran med dess
stränga etik och syn på nöjeslivet.
I frågan om Eeks påverkan från herrnhutismen 1778 och åren
närmast därefter återstår att höra det viktigaste vittnet, Eek själv,
när denne i sin självbiografi direkt redogör för väckelsens
begynnelse.1 Han tyckte sig länge arbeta fåfängt »i en ganska mörk natt».
Han saknade »samfundsvälsignelsen» eller umgänget med de fromma
vännerna. Desto flitigare läste han herrnhutiska böcker, särskilt
missionsunderrättelserna. Om den sista uppgiften är riktigt
återgiven, är det med vår säkra kunskap om Eek särskilt under åren
1771—73 icke möjligt att tolka den annat än som syftande antingen
på den moderata herrnhutismens litteratur eller på tiden efter nämnda
år. Nerenius kom till Rinna 1774. Det låter sig väl tänka, att Eek
redan från mitten av 1770-talet genom denne erhöll lektyr, som
så småningom befriade honom från hans betänkligheter mot
Brödraförsamlingen. Under åren 1778—84, fortsätter Eek, »begynte här
Evangelii lius litet mera upblänka», och en krets väckta började
samlas hos Eek om söndagarna. Vid advents- och jultiden 1783
och under våren 1784 slutligen tog väckelsen med ens fart bland
allmogen i socknen. Då Eek själv anger 1778 som väckelsens
begynnelse, får denna Kocks uppgift därmed anses fastslagen. Smärre
väckelser hade Eek inberättat i sina skrivelser till Pro Fide redan
1773. Det kan icke frånkommas, att Eek i självbiografien under
intryck av den stora väckelsen undervärderat resultaten under sin
tidigare verksamhet i Ödeshög. Något nytt innebar det dock, när
Eek efter 1778 samlade dessa i sin prästgård till uppbyggelse.
Incitamentet därtill har kommit via kontakten med herrnhutare som
Nerenius.
1 Julhälsningar 1910, s. 54 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
