Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Georg Landberg, Carl Gustaf Hammarskjölds brev från kyrkomötet 1868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c. g. hammarskjölds brev från kyrkomötet 1868 ig I
reisen för Stockholms högskola 1889—1893, filosofie hedersdoktor
i Uppsala 1893. — Under Uppsalatiden var han 1870—1880
ledamot av styrelsen för Fjellstedtska skolan. Han kom in i styrelsen
samtidigt som Joh. Kerfstedt kallades till skolans föreståndare,
och det var han som i egenskap av statsråd åvägabragte, att skolan
1881 fick dimissionsrätt. Efter statsrådstiden var han ledamot av
Svenska kyrkans missionsstyrelse och vice ordf., slutligen ordf. i
Svenska bibelsällskapet. Som representant för Stockholm valdes
han till ledamot av riksdagens första kammare 1894. Av
kyrkomötet var H. ledamot 1873, 1878 och 1888 såsom representant för
Linköpings stifts södra valkrets och 1893 för Stockholm. Såsom av
breven framgår var han kanslist vid kyrkomötet 1868 (4/9—Vio)-
Redan en enkel uppräkning av ovanstående data ger klart vid
handen, att H. var en med ovanligt vida intressen utrustad man.
Hans skarpa intellekt framträdde redan tidigt i ungdomsåren, och
en ovanlig ansvarskänsla, redbarhet och sanningskärlek utmärkte
honom enligt sällsport samstämmiga vittnesbörd. För
bedömningen av brevens källvärde har den saken en särskild betydelse.
Såsom redan av styrelseledamotskapet i Fjellstedtska skolan
framgår, tillhörde Hammarskjöld den lågkyrkliga riktning, som vid
kyrkomötet 1868 fylkades omkring biskop A. F. Beckman. Redan
under skolåren hade han genom sina föräldrar och i sin hemsocken
Tuna, (Tunaläns härad i Småland) kommit under inflytande av den
väckelsereligiositet som i södra Sverige till stor del knöts till Peter
Fj eilstedts verksamhet och delades av en rad personer inom den
småländska aristokratien, tillhörande bl. a. ätterna Stackelberg,
Rappe och Posse. Under inverkan av kyrkoherden Per Ulander,
som verkade i Tuna några decennier från slutet av 1840-talet (1846—
1871), blev Tuna prästgård, och i viss mån den Hammarskjöldska
släktgården Tuna, en av medelpunkterna för den kristna och
filantropiska verksamheten inom den småländska väckelserörelsen (Om
Ulander se Link, stifts herdaminne II, s. 449 f. samt kalendern
Korsblomman 1879).
Justitierådet Hammarskjölds religiösa intressen delades i hög
grad av hans i flera av breven omnämnda maka Sofia Tham, som
sedermera under 1880-talet blev en av de ledande i den av
prinsessan Eugénie startade syföreningen för Fjellstedtska skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
