Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - Inledning - 1. Släkt, ungdoms- och studieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5-2
ERIK BERGGREN
Ingen förändring i den devota hållningen från ständernas sida
gentemot konungen kan förmärkas under nästa riksdag 1697, då man
dock tog det betydelsefulla initiativet att anmoda den omyndige
konungen att bestiga tronen. Man kan tolka den iver, som härvid
ådagalades från ständernas sida, på många sätt. Säkert ha olika
politiska och ekonomiska intressen härvid spelat in. Men så mycket
är tydligt, att det icke kunde bli tal om att på något sätt inskränka
det gudomliga majestätets maktbefogenheter. Snarare hade man ett
intresse att låta dem orubbade kvarstå, då man vant sig att lyda och
ta order från en över stridande samhällsklasser och partier stående
instans, konungen själv.
I den allmänna venerationen och kryperiet inför makten och
majestätet kommer så under själva riksdagen 1697 en skrivelse, som
måste ha verkat som ett skärande missljud i den harmoniska
hyllningskonserten för den kungliga makten. I slutet av nov. ankom en
till konungen ställd supplik med bifogade påminnelser angående
1693 års riksdagsbeslut. Författaren var prosten i Mora Jacob
Boethius och skriften var till sin allmänna syftning ett klart och
otvetydigt angrepp på den självhärliga envåldsmakten, närmast som
denna tagit sig uttryck i de citerade suveränitetsformlerna av 1693.
Samtidigt erhöll ärkebiskopen en skrivelse, »Samwetsmåhl och
frågor till Hr. Archibiskopen», som även den indirekt var ett angrepp
mot kungamakten, då den riktade sig mot konungens befogenheter
i kyrkans angelägenheter.
Vem var då den modige man, som vågade trotsa och gjorde
anspråk på en rätt att kritisera, som är oförenlig med en enväldig
statsmakt? Och vilka voro de avgörande motiven för hans djärva
framträdande? Vi skola i det följande söka besvara dessa frågor.
i. Släkt, ungdoms* och studieår.
Jacob Boëthius föddes 1647. Han härstammade på fädernet
från en gammal prästsläkt. Två av hans förfäder hade varit präster
i Mora, sist hans farfader Boëtius Olai Moræus, död 1628, efter vil-
4, s. 238. Jfr Sven Grauers, Den svenska riksdagen under den karolinska
tiden, Sveriges Riksdag, x: 4, s. 114: »Om 1689 års riksdag uppvisar en påtaglig
bild av tilltagande devotion, så är det under alla omständigheter tydligt, att
den absoluta självuppgivelsen först nåddes med 1693 års riksdag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
