- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
55

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 7. Boëthius’ andliga utveckling och omvändelse. Hans förbindelser med pietismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JACOB BOËTHIUS OCH HANS OPPOSITION

55

Anden, är »oduglig at fulborda ett andeligit wärk, som är
omwän-delsen».1 Även i fördömandet av theologia irregenitorum
överensstämmer Boëthius således med pietisterna. Konventiklar finnas väl
icke omtalade av Boëthius i hans bevarade skrifter, fastän sådana
under hans Stockholmstid förekommo i huvudstaden. Men även om
han ej uttryckligen nämner sådana privata sammankomster för
upp-byggelse, synes dock hans uttalanden peka i riktning mot dylika.
Han anmärker, att den inbördes uppbyggeisen saknas: i församlingen
är »det förnämsta borta nemligen de inbördes broderliga förmaningar
ok upbyggelser genom Guds ord ok Andens Nåd i Trona ok kärleken
(Syndabekännelsen, s. 16). Av dessa ord torde framgå, att han
troligen icke varit främmande för tanken på konventiklar, kanske har
han själv deltagit i sådana vid de omtalade besöken hos »vännerna»
i Stockholm.

Av det ovan sagda torde det vara klart att Boëthius med rätta
kan räknas till pietismen.2 Både hans egen andliga utveckling,
hans krav på personlig, upplevd religiositet eller omvändelse, hans
åskådning, kyrkliga reformkrav och hans personliga och litterära
förbindelser berättiga oss att draga denna slutsats. Och pietisterna
räknade honom tydligen själva till de sina. Han var, säger
Linderholm, »en av den svenska pietismens käraste gestalter».3

1 Manuscripta Boëthiana, 3, s. 154; jfr Linderholm, a. a., s. 80.

2 Jfr Linderholm, a. a., s. 81, som har motsatt uppfattning.

3 Ibdm, s. 79.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free