Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET
IOI
fällt beseglats av ständerna. Enigheten binder hjärtana samman,
tvedräkt leder städse till fördärv. »Eenighetennes Beslut»
förpliktar till fasthet in i döden.1 Den kristliga föreningen framställes mot
gammaltestamentlig bakgrund. Ett verkningsfullt utvalt bibelcitat
ger ett mäktigt ackord: »och the trädde uthi förbvndet at the skulle
sökia Herran, theras Fäders Gudh aff alt hierta och aff allo siäl
––––-Och Herren lät sigh aff them finna. Och Herren gaff them
roo allom kring.»- Kyrkans trosbekännelse blev en nationell
symbol. Prästerskapets religiösa nitälskan, som intensifierats i den
liturgiska striden, förlänade kraft och auktoritet åt hertigens och
rådsherrarnas politik. Dessa ha åter, främst rådsherrarna,
tillerkänt kyrkan en friare och starkare ställning denna tid, än den
intagit sedan reformationen. Omsider skulle emellertid hertigen och
ledande kyrkomän draga rätt olikartade konsekvenser ur
enighetsförbundets förpliktelser.
I sin första försäkran om religionen av den 9 januari 15933 har
Sigismund lovat att hålla och försvara var och en vid »then tro,
som någre år hafver varit udi vårt fädernes arfrike Sverige, och
ingen för trons skul hvarken hate eller elske». Detta kan ha åsyftat
liturgien men också den evangelisk-lutherska tron i Sverige.4
Sommaren s. å. har konungen uttryckligen försäkrat ständerna om fri
religionsövning efter augsburgska bekännelsen och den
religionsordning, som var under konung Gustafs sista och konung Johans
1 Confessio Fidei, fol. 261. SRA, III, s. 89—91.
2 Confessio Fidei, fol. 205. Jfr den patetiska förkunnelsen om
enighetsförbundet, dess gudomliga välgärning och förpliktelse i Uppsalakapitlets
skrivelse till hertigen av den 4 december 1599. (Handlingar ang. politiska
förhållanden 1595—1598. Ur: Strödda hist. handl.) Denna skrivelse behandlas
nedan, s. 110—114.
3 SRA, III, s. 152.
4 Att skrivelsen åtminstone officiellt uppfattats på det senare sättet
framgår av en berättelse från Uppsala möte (B), som förtäljer från den 19 mars,
att en försäkran av konungen upplästes, vari denne lovade, att han ej skulle
beröva svenskarna den lära, som rådde under konung Gustafs sista
regeringstid (SRA, III, s. 77). Pärnänen som hävdar att konungen med denna
försäkran åsyftade liturgien har ett säkerligen felaktigt citat: »la confession
introduite depuis quelques années dans notre royaume héréditaire, la Suède»
(J. A. Pärnänen, Sigismond Vasa et la Succession au Trone de Suède, s. 160).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
