Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET
IOI
män däremot ha angripit Uppsala möte som upproriskt och prisat
upphöjelsen, bland annat på Uppsala distingsmarknad jan. 1594.1
På uppsalariksdagen i febr. gjorde konungen själv en antydan i
denna riktning. Han påtalade motsägelsen i ständernas anhållan
om bekräftelsen på Laurentius Petris ordning och Uppsala mötes
beslut med frågan varför en bekräftelse av konciliebeslutet vore
nödvändig, om detta stämde överens med den gamla kyrkoordningen.
Men om något skulle vara tillsatt eller borttaget vid konciliet av den
gamla religionen och gudstjänsten anhåller konungen om
upplysning härom, innan han kan bekräfta beslutet.2 I detta uttalande,
sett mot bakgrunden av Flemings agitation för elevationen möter den
framtida kungliga religionspropagandan i sitt frö. Det antydes att
en ändring genomförts i kristen tro och gudstjänst. Konungen å
sin sida har velat bekräfta den hävdvunna religionsordningen. Då
konungen en sista gång på kröningsmötet framförde detta löfte,
genmälde hertigen, som nu skönjde dennes religionspolitiska
intentioner: »Hvad thet tilkommer att konungen försäkrer oss blifve
vidh denn religionn, som var udi konung Gustafs sidsste och konung
Jahans förste regementz tidh är svikligit och gör icke fyllest, ty tå
var och innmängdt mycket mäd ceremonier och annet, som intedt
dogde.»3
Sigismund har nog insett att liturgiens sak var förlorad. Den
hade ju ej heller hunnit vinna rotfäste bland allmogen. Laurentius
Petris ordning innefattade upphöjelse — ljus och korstecken —
pietet emot bilder, altare och krucifix — samt relativ tolerans emot
katolikerna4 och Vadstena kloster. Den präglades av vördnad för
fornkyrklig tradition och en bestämd stridsställning mot calvinismen
i första hand.5 Laurentius Petris kyrka hade besjälats av en teo-
1 Werwing, a. a., I, s. 208. E. Grönblad, Urkunder upplysande Finlands
öden–-, II, s. 146. Jfr Sommarström, a. a., I, s. 154.
2 SRA, III, s. 309.
3 Konungens löfte i SRA, III, s. 286, hertigens svar SRA, III, s. 287.
4 Vasakonungarnas tolerans emot katolikerna åberopades av Sigismund
SRA, III, s. 257.
0 Laurentius Petri, som var en stor auktoritet inom den svenska kyrkan
denna tid, kunde i vissa avseenden lämpa sig som täckmantel för katolicerande
strävanden. Han föredrog sjungen mässa och bevarade pietetsfullt latinska
hymner och böner från katolska kyrkan (Kyrkoordningen 1571, s. 90—91,
103). Med sin känsla för gudstjänstrummets skönhet erinrar han om angli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
