Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET IOI
1595 sammankallade ärkebiskopen ett allmänt kyrkomöte i
Uppsala utan att hertigen eller rådet ens tillfrågats härom.1 Detta var
en ensamstående händelse i svensk kyrkohistoria sedan
reformationen; en yttring av den starka kyrkliga maktkoncentrationen i
Uppsala domkapitel. Konciliet inleddes med en bekännelse till det på
uppsalamötena grundlagda endräktsförbundet.2 Man beslöt
instifta en fest för att fira Guds välgärning mot svenska folket med
detta förbund.3 Som enighetens farligaste fiende angreps den
katolska kult och propaganda som ännu förefanns i landet trots
konungens löfte." Katoliker borde ej erhålla ämbeten. Privilegier
begärdes för universitetet. Dessa krav framfördes till regeringen.5
Vid detta möte beslöts, att elevationen och dopceremonierna skulle
avskaffas före nästa midsommar och att kyrklig undervisning
dessförinnan skulle meddelas om ceremoniernas natur och kyrkans
frihet att behålla eller avskaffa dem.6 Mötet fastslog i en skrivelse
till hertigen och rådet att när katekesen uppläses ifrån
predikstolen »alle tidegerdsdaghar––thå gifs godh tilfälle till att lära
åhörarna om ceremonierne.»7
Av Uppsala domkapitels skrivelse med Salemontanus i maj
15958 framgår tydligt, att de gamla ceremonierna både i Uppsala
stift och i andra landsändar började avskaffas redan före 1595 års
allmänna synod. Orsaken till dennas reformbeslut uppges ha varit,
att »man förnam, at i somlige stift war plat inthett här til giordt,
uti somlige lijtet, och een part hadhe utskrifvit, at the, som uti
stillheet någre thesse ceremonier hadhe påbegynt afskaffa, skulle
therför wara sakfälte och widh höght wijte them igen uptaga».
kapitlet, att det titt och ofta muntligt och skriftligt yrkat på sträng aktion
mot katolikerna (H. Lundström, Laurentius Paulinus Gothus, I, Bil. I, s. 5).
1 SRA, III, s. 511—512.
2 SRA, III, s. 513—514.
3 »högtidh och åminnelse uthaf then stora och omätelige velgernigh Gudh
then alzm. oss fattigom Svenskom hafver bevist–-» (SRA, III, s. 518).
4 »–-theres anhang, som dragé kring landet med lögn och bedrägeri
och förföra monge enfalige» (SRA, III, s. 514).
5 SRA, III, s. 520—528.
6 SRA, III, s. 517. Än så länge bedömas sålunda de gamla bruken med en
viss moderation i Laurentius Petris anda.
7 SRA, III, s. 519.
8 H. Lundström, a. a., I, Bil. I, s. 1—11. Nedan anf. cit. s. 6.
6 — 42631. Kyrkohist. Årsskrift J942.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
