Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
en skrivelse av 3 maj 15961 har Sigismund uppmanat Karl att »låta
blifva thet religionsskenet, skygget och skuggan» varmed han
alltid sökte göra honom avund hos undersåtarna, fastän det var
hertigen, som infört religiösa nyheter och ej han, som velat bevara den
gamla ordningen.2 Hertigen påpekar häremot i sin svarsskrivelse,
utfärdad med rådets medverkan vid stockholmsmötet den 22 okt.
1596, att han icke förändrat religionen utan blott verkställt
Uppsala mötes beslut.3 Konungen däremot har spritt påviska böcker
och lockat svenska barn till katolska skolor. »Och nu nyligen
igenom sine Bref förmanar undersåterne wedertagha the Påweske
Ceremonier som är Uphögelse, Salt, Liws och andre flere vidskipe-
lige Ceremonier–-. liktydige medh the påweskes afguderij.»
Ceremonierna avlades nu i kristlig frihet efter kyrkoordningens ord.
Hertigen antyder möjligheten av positiv religionspolitik från
konungen. Denne kan låta utlysa ett kyrkomöte. Bakom detta
förslag skymtar hertigens misshag med ärkebiskopens självrådiga
kyrkomöte 1595. Karl har väl åsyftat att konungen härmed direkt
skulle auktorisera kultreformen.4 Hertigen förmäler i samma
skrivelse hurusom »månge Rijksens högwichtige ährenden nu äre
förhanden som beställas måste, så frampt thette Rijket en obåtelig
skade ther aff icke tage skal.–Såsom är förnemligast then twist
och oenigheet j Religionen hwilken dagheligen tilwäxer.» Som
katolikerna nu voro fördrivna åsyftas väl upphöjelsestriden.
Hertigen var emellertid städse benägen att överdriva den religiösa
motsättningen för att motivera sina regeringsåtgärder, som överskredo
hans av konungen tillerkända befogenheter. Vid stockholmsmötet
framfördes konungens polemik bl. a. av Arvid Stenbock.5
nödvändigheten av religiös enighet. (Handl.rörande riksrådet 1595. RA.) jfr
S. J. Boethius, a. a., H. T. 1885, s. 52—53.
1 Framlämnad av Mårten Kerner den 3 juli 1596. Avskriftssaml. 21.
Samtida avskriftssaml. angående händelserna 1594—1598, Ture Jacobsson
Rosengrens afskrifter, RA.
2 I ett par inskjutna, kommenterande parenteser i sitt referat har S. J.
Boethius säkerligen med orätt påstått att Sigismund åsyftat försvar av
liturgien. (A. a., H. T. 1886, s. 59—60.)
3 Mandata serenissimi Sigismundi. Sthm 1596. C. Chesnecopherus,
Fulkommelige Skäl och rättmätige orsaker — — —, Sthlm 1607.
4 Reformen hade ju endast villkorligt beslutats på Uppsala möte och
saknade därför konungens formella bekräftelse.
5 Karl Stenbock var också utsedd till sändebud men kom aldrig att bevista
mötet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
