Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nanne kärling, munk och frälseman 141
land.1 År 1415 tituleras Torbjörn för första gången häradshövding
i Vartofta härad.2
Intill år 1420 äro breven rörande Torbjörn uteslutande av
ekonomisk och juridisk karaktär. Såsom häradshövding i det stora
häradet Vartofta var han mycket anlitad. Från 1420-talet ha vi
ej några brev i behåll rörande honom. Det är egendomligt, då man
konstaterar, hur rik förekomsten av dylika är från 1410 till 1420
och efter 1430.
På 1430-talet finna vi Torbjörn boende på gården Torp i Velinge
socken i Vartofta härad.3 Denna sätesgård låg antagligen i centrum
av hans godskomplex i Västergötland. Möjligen bebodde Torbjörn
tidigare sin fädernegård Hög i Åsarps socken i Redvägs härad,
vilken han år 1412 utbytte mot gårdar i Fåglums socken i Barne
härad.4
Torbjörn Kärling och Katarina Tubbadotter hade tre barn, Torsten,
Gunnor och Nanne. De båda förstnämnda hade i början av
1430-ta-let nått mogen ålder. 1431 beseglar Torsten för första gången ett
brev tillsammans med fadern. Brevet gäller bekräftande av en gåva
till Vadstena kloster.5 Han för samma vapen som fadern. Hans
syster Gunnor hade blivit giftasvuxen, och till make åt henne
utvalts Erik Holmstensson (Rosenstråle). Rosenstrålesläkten
härstammade från Östergötland, och dess sätesgård var Sonstorp i
Hällestads socken i Bråbo härad. Eriks fader, Holmsten Jonsson, var
häradshövding i Närke under 1420-talet och från 1436 i Bråbo härad.6
Man kan förstå, att de båda häradshövdingarna på var sin sida om
Vättern hade åtskilligt med varandra att göra. Deras släkter kunna
väl sägas ha varit socialt jämställda under 1400-talets första
decennier.
Gunnors morgongåvobrev från den 28 juli 1432 finnes bevarat.7
Det lyder på tre gårdar i Västergötland, vilka senare utbyttes mot
1 SD, 2, n. 1698.
2 SD, 3, n. 2159.
3 C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, 3 uppl., Sthlm 1911,
s. 173.
4 SD, 2, n. 1646.
5 Pergamentsbrev den 1 augusti 1431, Riksarkivet.
6 Svenska medeltidsregester 1434—1441, n. 361.
7 Pergamentsbrev den 28 juli 1432, Uppsala universitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
