Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
marie-louise nordmark
Så är jag framme vid huvudpersonen i min undersökning,
Torbjörn Kärlings son Nanne.. Tack vare de relativt rikliga upplysningar
om honom, som pergamentbreven giva, har det varit möjligt att
teckna grunddragen av hans liv. Studiet av hans liv medgiver även
en intressant inblick i dåtidens förhållanden inom kyrka, stat och
samhällsliv. Behovet av reformation av kyrkan, organisation inom
staten, ordning och reda beträffande rättsväsendet samt överhuvud
taget en allmän uppryckning inom samhällslivet framgår tydligt.1
Och slutligen återspeglas den hela medeltiden fortgående kampen
mellan kyrka och stat samt mellan ätt och individ.
Enligt Elgenstierna föddes Nanne Kärling år 1432.2 Detta årtal
har emellertid visat sig felaktigt såsom framgår av nedanstående
dateringar. Nanne föddes 1422 eller 1423. Torbjörn och Katarina
Tubbadotter ägde ju, innan Nanne föddes, en son Torsten, vilken
enligt deras förhoppningar skulle än vidare befästa och utöka
Kär-lingarvet och fortsätta på faderns väg mot riddarevärdighet och
stormansställning. Att nu ytterligare en son föddes betydde, att
arvet måste delas på två linjer. Broder ärvde lika med broder
enligt landslagen. Det fanns emellertid en utväg att bli av med
ovälkomna söner; man satte dem i kloster. En munk skulle, innan han
avgav munklöftena och intogs i orden, avsäga sig sina jordiska
ägodelar.3 Föräldrarna beslöto att sätta Nanne i kloster och valde då
Varnhem, cisterciensordens munkkloster i Västergötland. Den
skildring av Nannes intagande i klostret, som abboten därstädes Arvid
Håkansson år 1446 gav4, visar tydligt hur skickligt föräldrarna inför
abboten och konventet i Varnhem framställde sin önskan, att Nanne
skulle bli intagen som novis. Att ej ett ord nämndes om den verkliga
grunden för deras handlingssätt är självklart. Deras innersta önskan
var, påstodo de, att Nanne skulle gå den lärda vägen och slutligen
som »kardinal inför Gud ombesörja deras själars frälsning». Klostret
1 Det synes överflödigt att här polemisera mot de notiser om Nanne
Kärling, som finnas hos H. Werner, Warnhems kloster och kyrka, Lidköping
1878, s. 22, samt mot de kompletteringar, som lämnas av C. Silfverstolpe i
recension av Werners arbete i Historiskt Bibliotek, 5, s. xxxviu.
2 G. Elgenstjerna, Svenska adelns ättartavlor, 4, s. 545.
3 Jfr Yngre Västgötalagens bestämmelser i Samling av Sveriges gamla
lagar, utg. av Collin-Schlyter, Sthlm 1827—1877, Ärvdabalken IX.
4 Pergamentsbrev den 16 juni 1446, Riksarkivet. På detta brev bygger
jag delvis min skildring av Nanne Kärlings liv till år 1440.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
