Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
marie-louise nordmark
ärendes behandling. En supplik hade att gå genom många
ämbetsverk, innan den slutliga svarsskrivelsen uppsattes, och detta tog
lång tid och kostade stora penningsummor, då ej blott lösen utan
även sportler skulle erläggas vid varje instans. Först i januari 1450
var hans ärende slutbehandlat, och han erhöll två påvliga skrivelser,
adresserade till biskopen i Växjö.1 Att påven vände sig till denne
berodde säkerligen, såsom Ort ved framhåller, på att han var
opartisk.2 Det första brevet är uppsatt av storpenitentiarien
Domi-nicus de Capranica.3 Det refererar abbot Arvids skrivelse av 1446
och tillägger, att några fiender till Nanne nu hade sökt fastställa,
att han enligt klostrets stadgar skulle kunna tvingas tillbaka till
Varnhem. För att tysta ned dessa hade Nanne bett om påvens
hjälp. Kardinalen gav därför med påvlig auktoritet i uppdrag åt
biskopen i Växjö att undersöka fallet Nanne Kärling, och om allt
det visade sig vara sant, som abboten i Varnhem och Nanne själv
meddelat, offentligt i påvens namn förklara honom fri från klostret.
Den andra skrivelsen är ett riktigt påvebrev med Nicolaus V:s
egen bulla i hampsnöre vidhängd.4 Den innehåller följande. Nanne
Kärling, en stackars föräldralös lekman från Skara stift, hade klagat
1 Angående de bägge brevens datering bör följande anmärkas. Det första
av den 15 januari är daterat »Rom i Nicolaus V:s tredje pontifikatsàr». Då
denne kröntes den 19 mars 1447, utgick hans tredje pontifikatsàr den 19 mars
1450, och brevet är alltså skrivet i januari detta år. Det andra brevet av den
23 januari är däremot daterat 1449, men likväl i Nicolaus V:s tredje
pontifikatsàr. Förklaringen till detta kan vara, att man vid somliga ämbetsverk inom
kurian använde den florentinska årsberäkningen, Calculus Florentinus, enligt
vilken nyåret började den 25 mars. Den 23 januari var följaktligen ännu år
1449. Jfr H. Grotefend, Taschenbuch der Zeitrechnung des deutschen
Mittelalters und der Neuzeit, Hannover 1922, s. 11 ff. M. v. Celse har ej kritiskt
undersökt breven, utan daterar båda till 1449 (Apparatus ad Historiam
Svio-gothicam, Bullarium, Holmiæ 1782, s. 190).
2 Ortved, a. a., 1, s. 244.
3 Pergamentsbrev den 15 januari 1450, Riksarkivet. Avskrift i Örnhielms
Bullarium. Angående storpenitentiarien se C. Eubel, Hierarchia catolica
medii aevi, 2—3, Münster 1901, s. 62. Jfr E. Göller, Die päpstliche
Pöni-tentiarie, 2, Rom 1911, s. 9.
4 Pergamentsbrev den 23 januari 1450, Riksarkivet. Avskrift i Örnhielms
Bullarium. Snörena, genom vilka påvebullorna voro fästade vid brevet, voro,
ifall skrivelsen gällde en rättssak, av hampa; när skrivelsen gällde ett
nådeärende, av silke. Jfr H. Hildebrand, Sveriges medeltid, 3, Sthlm 1898—
1903, s. 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
