Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nanne kärling, munk och frälseman
159
sökt fastställa, att Nanne varit munk i Varnhem och ej haft rätt
att gifta sig. Hans äktenskap vore därför ej giltigt, och Nanne
Nannesson vore följaktligen illegitim.
Kristina bönföll påven om hjälp för sin äras och för Nanne
Kär-lings och Nanne Nannessons goda minnes skull. Därför beordrade
den helige fadern biskop Johannes i Skara att undersöka saken,
och om det förhölle sig så, som Kristina omtalat, under
bannlysningshot nedtysta fienderna.
Vilka dessa fiender voro, som 1474 hade förmenat Kristina hennes
arv, synes värt att diskutera. Av det föregående är bekant, att 1460
efter Nanne Kärlings död dennes svåger Erik Holmstensson genast
kom med samma anklagelser mot Nannes äktenskap som de i bullan
av 1474 nämnda, och att han dömdes på ett räfsteting i Vadstena.
Om några andra, som förmenade Kristina hennes arv, talas ej 1460.
Jag skulle anse högst sannolikt, att Erik Holmstensson trots domen
i Vadstena ej lämnade Kristina och hennes son i ro, och när Nanne
Nanneson dog, sökte Erik lägga beslag på arvet efter honom med
samma motivering, som han förebragt 1460.1
Angående tolkningen av Sixtus IV:s bulla ha somliga forskare
en från ovan framställda mening avvikande. De fiender »aemuli»
till Kristina, som i bullan omtalades, antagas vara munkarna i
Varnhem, örnhielm, som i sitt bullarium har en avskrift av bullan,
påstår i den regestanteckning på svenska, som föregår denna, att
fienderna voro »klosterbröderna i Varnhem och annat folk».2 Celse
har troligen anslutit sig till örnhielms uppfattning3 och stödda på
Celse ha senare forskare såsom Reuterdahl, Hall och Kellerman
okritiskt delat samma uppfattning4. Ortved omnämner i sitt arbete
om cisterciensorden påvebullan av 1474 men diskuterar ej närmare
frågan om vilka Kristinas motståndare voro.6
Att Varnhem, som hela tiden varit Nannes och Kristinas stöd,
nu skulle ha förmenat henne hennes arv synes mig oantagbart.
1446 hade ju abbot Arvid och konventet genom ett öppet brev fri-
1 Jfr ovan s. 147 ff.
2 Örnhielms Bullarium, Riksarkivet.
3 M. v. Celse, a. a., s. 204.
4 H. Reuterdahl, Svenska kyrkans historia, 3: 2, Sthlm 1863, s. 201.
F. Hall, a. a., s. 46, G. Kellerman, a. a., s. 322 och s. 358.
5 E. Ortved, a. a., s. 245.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
