Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Johan Wætterdahl och Evangeliska Sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade Wætterdahls anvisningar beträffande nyutkommen litteratur
och de brevdiskussioner, som uppstodo med anledning därav. Dessa
år, som upplevde Napoleonstidens slutfas, medförde ett starkt
politiskt intresse. Ett arbete om »Jacobinismens historia», som
Wætterdahl rekommenderat, väckte därför brödernas livliga
uppmärksamhet.[1] Påfallande ofta återkomma funderingar kring Jung-Stillings
skrifter, vilka tydligen satt sinnena icke litet i rörelse.[2]
En verklig uppgift fyllde Wætterdahl även genom att förmedla
nyheter de olika religiösa kretsarna emellan. Vid denna tid stod
Norrlandsläseriet i förgrunden, och därom underhöll Wætterdahl
sina Västgötavänner, som med glädje mottogo »sådana tidningar i
Nåderiket», som prosten Siggelkow uttryckte sig, då han i ett brev
av den 16 december 1812 tackade för meddelande av »den
Gudsmannen» prosten Genberg och »nitiskt arbetande Tit. Almqvists
bref». Han fann, att »desse bref, som circulera ibland oss få förbundne»
borde komma ofta.[3] Samma sak syftar kyrkoherde Sundholm på,
då han något senare, i oktober 1813, mycket hjärtligt tackar för
»den märkliga och detaillerade underrättelsen om Guds Nådes verk
i Pitheå». Den skulle cirkulera för att slutligen, som Wætterdahl
avsett, läggas till arkivet.[4] I andra brev talas om det religiösa
tillståndet i Råneå och Luleå[5] och om Olof Palmgrens inlaga till
hovrätten, som Wætterdahl skrivit om[6]. Detta sista är ett ytterligare
bevis för hur varmt Wætterdahl levde med i läsarchefens öden.
Breven från Göteborgs stift i Br 75 äro icke många — som
redan nämnts uppgå de till drygt ett dussin. De ha likväl intresse,
då den herrnhutiska fromhetstypens utbredning i stiftet under
1800-talets första årtionden ännu är föga klarlagd. Otvivelaktigt
befann den sig på retur. Nelson har karaktäriserat dess ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
