Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, Prosten Olof Grentzelius’ i Västervik självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prosten olof grentzelius’ i västervik självbiografi 271
mig elendigaste syndare. Samma året, th. 22 oct. tog jag afsked
ifrå hof-controleuren Johan Gröning, och reste til Öster
Giöth-land at helsa på mina i någor bräckelighet varande kära
föräldrar.
1744, reste jag til Norköping och predikte ther i stadskyrkan Dom.
Sexagesima. Ther feck jag bref ifrå Västervik, om jag hade lust
at blifva capellan efter nu i Ukna varande pastoren Elfven, jag
svarade, at thet kunde icke ske emedan thet redan var för sent,
alle tre hade predikat prof, och valet var utsatt. Jag tackade för
Västerviksboernas goda tankar för mig, och önskade them godt.
Sedan for jag til Linköping, och efter biskopens Rhyzelii
befallning, predikte kyndelsmässodagen högmäss. i Domkyrkan.
I thessa dagar, kom handelsm. i Västervik Anders Mächel,
full-mäktigad af församlingen therstädes, berättandes ther han hos
consist. å församlingenes vägnar ville begära mig på förslaget
til capellans syslan. Jag afrådde honom och sade hvad therpå
ville föllja, men jag kunde icke uträtta, utan han anmälte saken
hos consistorium, och blef honom nekat, tå församlingen sökte
hos Hans Majestedt, men thet skedde icke. Imedlertid måste
jag efter undfången förlängning af min permission af Sal. öfverst.
Gyllengranat, blifva adjunct1 hos kyrkoherden i Gredbo Sal.
Samuel Follin, ther jag icke längre fick vara än et fierdedels år,
emedan en som något bittida kommit at gifta sig skulle med thenna
adjuncturen försörjas. Och sedan fick jag icke någon sysla i
stiftet, var mig ock intet ärnat af vissa, utan jag reste hem til mina
k. föräldrar på Grentzö och jämte jag roade mig i mina böcker,
fiskade och drog not, efven som apostlarne när stora consistorium
i Jerusalem, hade mördat thet oskyldiga Guds lambet Frälsaren
Jesum Christum. Jag var helt nögd med Jesu nådiga villja och
behag, ville gierna lemna min fädernesort, emedan jag ther icke
kunde hielpas, och fara til Stockholm, ther Herren så många
under på mig bevisat hade. Jag reste förthenskuld efter
kyr(ko)-herdens i Häradshammar Joh. Palmeri råd til Linköping at taga
afsked af mina förmänner; men doct. och dompropsten Petrus
Filenius, som nyligen kommit til domprosta-ämbetet, rådde mig
dröja til adjunct. archipræpos. Berselius hade fådt fullmakt til
Klockrike och Brunby församlingar, så ville han taga mig i stället
til adjunct. Thet skedde; och then flyktige fick dock, en grön
qvist i stiftet at sitta på.
1 Tillskrivet i marg.: »samma år blef jag ad[junct]».
2 Den ursprungliga texten lydde i fortsättningen, som delvis överstrukits:
»predikte jag hierteligen alfvarligen utan fruktan och ingen dristade röra mig,
ty jag var nu nögd at taga emot alt för Jesu evangelii skuld, hwilket Jesus mig
och tå närmare hade uppenbarat».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>