Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
EMIL PETERSON
Ehuru Rothovius själv var och förblev analfabet i fråga om
finska språket, tog han dock initiativ till och understödde kraftigt
arbetet på Bibelns överflyttande till finskt tungomål. 1642 års
finska Bibel, liksom ock tillkomsten av 1646 års finska katekes, torde
därför med rätta få räknas till Rothovii förtjänster.
Undervisningen hade i Rothovius en varm vän. Redan under
sitt första finlandsår lyckades han få till stånd ett gymnasium i
stiftsstaden, vilket sedermera, 1640, förvandlades till en fullständig
akademi.1 Största förtjänsten av detta första finländska akademiska
lärdomssätes upprättande har allmänt tillskrivits Per Brahe. Men
han får nog dela äran med Axel Oxenstierna och Isaac Rothovius.
När man tar del av den senares brevväxling med Oxenstierna,
undgår man icke att lägga märke till den nitälskan för
folkundervisningen i Finland, särskilt den högre, som Rothovius lägger i dagen.
Genom sin förbindelse med rikskanslern kunde han säkerligen också
i viss mån påverka drottningens och rådets intresse för det finska
stiftets kulturella behov.
Som biskop hade Rothovius särskild anledning att verka för
grundandet av en inhemsk akademi, som kunde förse det väldiga
stiftet med präster. I sin predikan i Åbo domkyrka den 15 juli
1640, då det nygrundande universitetet fick sin högtidliga vigning,
säger han bl. a.: »Fordom kallade Gud extraordinario modo. Nu
procederar man, att han genom ordentliga medel kallar till det
heliga predikoämbetet de män, som blivit övade uti skolor och
akademier.» Men han vill därmed ingalunda giva teologien monopolrätt
vid akademien. Även statsmän, skolmästare, kamrerare, fogdar,
skrivare m. fi. borde få vetenskaplig skolning för att bliva rätt
skickade för sina värv.
Som stiftschef gjorde Rothovius flitigt bruk av den mer än
vanligt vidsträckta fullmakt, varmed Gustav Adolf betrodde den nye
biskopen. Det heter nämligen bl. a. i denna »collation»: »Så gifue
wij förbe:de wår Biskop her medh fullmachtt och tillstånd, att han
effter tarfwen och lägligheeten må låta Upretta Kyrckior och
Ca-peller, och der till förordna nödtorfftige Prestmän och Ministri,
huillke wij, sedan de lagligen äre förordnade och tillsatte med Un-
1 Jfr Hollander, a. a., s. 158, Liljestrand, a. a., s. 2, 10, Schybergson,
a. a., s. 86 f., 137, samt Westén, a. a., s. 315. Se ock Leinberg, a. a., s. 27
m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
