Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 1. Ortodoxi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
EMIL PETERSON
ställning i gudstjänsten, medan predikan knappast betraktas som
nödvändig.1 Den senares irrlärighet väckte på sin tid så stor
uppståndelse, att han vid Uppsala möte 1593 såg sig nödsakad göra
offentlig avbön.2 Båda dessa kyrkomän voro givetvis influerade
av-andan i 1575 års Nova Ordinantia och Liturgien, som utkom
påföljande år. Men samtidigt ådagalade Ericus Erici ett nära nog
kal-vinistiskt nit i fråga om att rensa domkyrkan i Åbo från
helgonbilder o. dyl.3
Av det anförda torde framgå, att en av de angelägnaste
uppgifter, som väntade R. vid tillträdet till det finländska stiftet, måste
vara den, att utrensa alla kvarvarande katolicerande tendenser i
sitt stift samt att befästa hos prästerskap och menighet en ren
evangelisk-luthersk tro. Det var ingen lätt uppgift, men att R. just
var rätte mannen att giva sig i kast med densamma, därom vittnar
otvetydigt resultatet av hans reformatoriska gärning i Finland.4
Herman Råbergh, vilken tecknat den teologiska forskningens
historia vid Åbo universitet, fastslår med rätta, att »den teologiskt
ortodoxa hållning, som var utmärkande för Åbo universitet under
hela det I7:de århundradet, hade sin grund icke blott i tidens
allmänna riktning, i vilken renlärighet i enlighet med den
ortodoxis-tiska livsåskådningen var huvudsaken både för kyrkan och dess
vetenskap, utan särskilt i det religiösa åskådningssättet hos de män,
som voro det finska universitetets egentliga grundläggare och som
under dess första verksamhetstid ledde dess angelägenheter:
dåvarande rikskanslern Axel Oxenstierna, universitetets kansler Per
Brahe och dess prokansler Isak Rothovius. Dessa tre för det finska
universitetet så inflytelserika män voro strängt lutherskt ortodoxt
sinnade.»5 Såväl Oxenstierna som Brahe voro ivriga anhängare till
Liber Concordiae och anbefallde densamma till studium vid
akademien. Den sistnämnde var synnerligen angelägen att förmana, att
1 RAbergh, Den evangeliska predikoverksamhetens grundläggning och
utveckling i Finland till 1640, s. 18.
2 Hollander, a. a., s. 157.
3 Ibdm, s. 158.
4 Westin, Sv. kyrkan och de protestantiska enhetssträvandena under
1630-talet, s. 17.
5 Råbergh, Teologiens historia vid Åbo universitet, I, s. 19 f. Jfr dock
(betr. Oxenstierna) Westin, Negotiations, s. 79 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
