Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - III. Rothovii bibelbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isaac rothovius
75
gående sagt, äro de flesta citaten i denna predikan så exakt
återgivna, att man skäligen kan antaga, att de korrigerats före
predikans befordrande till trycket. Av de 108 citaten från Gamla
Testamentet härröra 27 från Psaltaren, 10 från Apokryferna (från Syrak
6) samt 71 från övriga böcker, främst Moseböckerna, Jobsboken och
profeterna Jeremia och Jesaja samt Klagovisorna.
Dessa siffror tala ju ett tydligt språk. Rothovii predikan har
ett starkt lagiskt drag. R. ansåg väl, som så många andra samtida
förkunnare, att Mose och profeterna bäst tjänade en predikan, som
strävade efter att vara tidsenlig. Svensk kristendom kände sig nog
under trettioåriga krigets tid mest befryndad med den
gammaltestamentliga fromheten. I sin synodalpredikan om »ministerio
ecclesiastico» manar R. Ordets förkunnare, att »nihil extra Mosen
et Prophetas proponentes sed ad legem et testimonium omnia
re-vocantes».
De böner, som förekomma i Rothovii predikningar, äro i de fall,
då de äro korta, predikantens egna fria. T. ex. »Christe sequar
quocumque vocas, tu dirige gressus, Ductus ab aethereo flamine,
tutus ero». Eller följande bönesuck: »Christus Jesus divina sua
gratia nobis adsit.»
Men eljest och i regel äro Rothovii böner sammansatta av
bibelspråk, förnämligast hämtade från Gamla Testamentets skrifter.
Avslutningsbönen i Äropredikan 1633, som har karaktär av
syndabekännelse, är helt sammansatt av gammaltestamentliga bibelord
och verkar genuint gammaltestamentlig i sitt anropande av »Israels
Gudh». Och dock kan man säga, att den på samma gång har
något av evangelisk ande över sig. Den slutar också evangeliskt med
orden: »genom Jesum Christum wår Herre».
I stort sett kan Tengströms karakteristik av Rothovii predikan
sägas vara träffande, särskilt när däri påvisas skillnaden mellan
denna och samtida predikanters moraliserande förkunnelse. Det är
visserligen sant, att i Rothovii predikan inmängdes åtskilligt av
etik, men den förföll icke enbart till negativism eller till »påfviskt
förmynderskap öfver seder och lagskipning». Trots det starka
beroendet av Gamla Testamentet saknas dock icke en tröstande,
evangelisk ton i Rothovii predikan.1
1 Tengström, Finska universitetets procancellerer, s. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
