Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - IV. Rothovii syn på prästämbetet - B. Prästen såsom »exemplum fidelium»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
emil peterson
the måste dantza effter theres Pijpa». Inom den evangeliska
kristenheten, som dock är befriad från den antikristliga, påvliga
villfarelsen, där är det ofta tvärtom. Där kan det inträffa, att »then
ringaste Borgare och Bonde» försöker »settia Prästen til pyntes».1
En lockande uppgift, som dock måste falla utanför denna
undersöknings ram, vore att närmare granska Rothovii Constitutiones
och övriga stadgar under jämförelse med dels liknande samtida
stiftsstatuter, dels ock de många kyrkoordningar och förslag till
sådana, som under sextonde och sjuttonde seklet sågo dagens ljus
i vårt land.2 Endast därigenom kan en fullt objektiv och klar bild
av Rothovii insats på detta område vinnas.
Dock kan man även av Rothovii predikningar draga vissa
slutsatser om den omfattning hans kyrkodisciplinära intresse ägde. I
synnerhet gäller detta vad han säger till och om prästen och
prästens leverne. I sådana yttranden har man klara belägg för
Rothovii nitälskan för kyrkotukt.
Rothovius tvekade icke att öppet förklara, när han vid sina
visitationer påträffade kvarlevor av vidskepelse och övertro samt
bristande församlingstukt, att skulden härtill påvilade
»dormienti-bus Pastoribus».3
Gång efter annan betonar Rothovius för sina präster, att det
icke är ämbetet som gör prästen, utan prästen som gör ämbetet,
d. v. s. befattningen som sådan helgar icke mannen, som bekläder
densamma, utan mannen skall helga sin tjänst. Därför manar han
ock i Gamla Karleby vid första prästmötet 1628 prästerskapet:
»Videte quomodo sedeatis supra cathedram.»4
1 Om Sabbatens rätta helgd. Jfr Hammar, a. a., s. 46 ff., Billing, a. a.,
s. 102 f.
2 Se t. ex.: Wallquist, Ecclesiastique Samlingar (bl. a. Första flocken,
s. 92 ff.); Kyrkoordningar och förslag därtill, I—III, 1872—1920; Stiernman,
Alla riksdagars och mötens beslut, med särskilt aktgivande på Örebro stadga
av 17/2 1617, s. 708 ff.; Ahnfelt, Bidrag till svenska kyrkans historia i
sextonde århundradet, 1894—1899 (speciellt Georg Normans kyrkoordning av
1541, s. 12 ff. och Vadstenaartiklarna, s. 1 ff. i del II); Ahnfelt, Petri
Bene-dicti red. av beslut vid 1527 års riksdag i Västerås, TT 1892, s. 339 ff.; Svenska
synodalakter för Uppsala och Strängnäs stift; Rudbeckii kyrkostadgar, utg.
av Lundström; Norrländska kyrkostadgar från 1500- o. 1600-talen, KÅ 1911,
s. 95 ff. Rudbeckii kyrkodisciplin, ÅSU 1928 och 1930.
3 De cavenda Idolatriae (i Åbo domkap, cirkulär, s. 122).
4 S. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
