Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken
ii7
läsa en lång bön». Överhuvudtaget kritiseras överflödet av böner, som
enligt Ödmanns mening skulle medföra en fördubbling av priset på
denna bok, »som borde finnas äfwen i de fattigas händer».
En positiv värdering av bönboken finner man i en recension i
Stockholms-Posten (nr 95 och 96 den 27 och 28 april 1819). Här
framhålles, att bönerna borde behållas i så stor utsträckning som
möjligt, emedan »Psalm- och Evangelii-Boken ofta är den enda
Asce-tiske Bok, som finnes i många hus, i synnerhet bland Allmogen».
Ree. önskade, att kommittén skulle ombesörja »en särskild
Böneboks utgifwande». En sådan bok vore »en för Bönens vänner dyrbar
skrift». Här föresvävar honom en kyrkans särskilda bönbok skild
ifrån psalm- och evangelieboken. Beträffande Avenarius’
morgon-och aftonböner (bearbetade av J. Åström) framhåller rec., att de
förbättrats »med mästarehand».
År 1821 utkom anonymt: Oförgripelig anledning til Christeligt
behjertande af den användning, som enligt Guds heliga Ord är
nödvändigt att antaga i den föreslagne Nya Evangelie Boken, innan
den blir sanctionerad och i synnerhet i dess Bönesamling.1 Den
anonyme förf. — J. Tybeck — säger uttryckligen, att bönboken i
1817 års förslag kan »aldeles wara borta utan at Boken förlorar det
minsta». De många bönerna äro en kvarleva från den tid, då
religionens heliga sak endast bestod i »utwertes andagter».2 Om man
skulle behålla böneformulären för särskilda stånd och personer,
»hwilket til äfwentyrs begagnas af en, då det af tusende förbigås»,
borde dessa formulär samlas i en särskild bönbok.
Kommittéarbetet fortsatte emellertid efter 1817. Vid ett
sammanträde den 19 dec. 1818 fördelades arbetsuppgifterna.3 Hedrén
skulle sålunda genomgå bönerna för särskilda tillfällen och personer.
Han hade härvid att överväga, huruvida dessa böner kunde förkortas
eller uteslutas — detta »med anledning af Recensionen i Allmänna
Journalen». Resebönerna borde bibehållas.
Frågan om bönboken upptogs på nytt till behandling vid ett
sammanträde i Stockholm den 11 april 1821. Hedrén fick nu i
uppdrag att granska skrift- och avlösningsbönerna utom den inledande
»Undervisningen», som lämnades till Åström. Till Hedréns arbets-
1 Jfr Helander, Kyrkans texter, s. 63.
2 S. 6.
3 Evangeliekommitténs handlingar i A 532 i KB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
