Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken
ii7
att flera böner utmönstrats ansåg en insändare i Stockholms-Posten
1823, att kommittén syntes vilja »täfla med de asketiska författare».1
I en anonym skrift, författad av J. J. Thomaeus och tryckt år 1823
i Kristianstad med titeln: Korta Granskningar af Swenska
För-samblingens Nya Kyrko-Psalmbok, Nya Handbok, Nya Katekes
samt Förslag till ny Evangeliibok . . . behandlas också 1823 års
bönbok. Om nattvardsbönerna heter det, att de äro »i allmänhet
oklanderliga utan att wara förträffliga». Sitt slutomdöme formulerar
Thomaeus på följande sätt: »Äfwen den af oss nu genomgångna
bönbok röjer omisskänliga spår af wälmening, men mycken förbättring
behöfwer den icke desto mindre, innan den införes till bruk i Svenska
kyrkan. I annat fall gäller om denna bok samma önskan, som man
sett yttras om de föregående, att alltsammans måtte wara ogjort.»2
Typiskt för tidens värdering av bönboken och dess användning i
andaktslivet är ett yttrande av J. J. Hedrén i hans skrift: Hvilka
hinder möta den nya Evangelii-Bokens antagande til Församblingens
bruk?3 Hedrén svarar här på de beskyllningar, som riktats från
olika håll, att bönboken var onödig, obiblisk och vidlyftig: »Denna
afdelning är och mindre wigtig. Den må gerna wara borta, om så
pröfwas eller särskilt uthgifwas så som ett eget werk för sig sielf.»
Han tror dock att bönerna kunna bli till nytta: »Den christeliga
wa-nan, som sysselsätter husfolk, tjenare och barn med dessa böners
läsande helst Söndagsaftnarne, skall äfwen framgent, man hoppas,
fortfara.» För Hedrén var bönboken sålunda i första rummet ämnad
för allmogen. En bönbok bör så inrättas, heter det, att »allmogen
känner igen sig i den gamla husliga andachtens medel».4
Man möter här en inställning till de fasta, formulerade bönerna
som hade sin upprinnelse i pietismen. Bönboken är egentligen icke
nödvändig för den »upplysta» människan. Men för barn och
tjänstefolk har den ännu betydelse. I den förändrade religiösa situationen
blev Bibeln den nya folkboken. Bönboken delade dock icke
katekesens öde, vilken från 1820-talet upphör att finnas i psalmboken.5
Den närmast följande tiden karakteriseras av spänningen mellan
bönboken i 1823 års förslag och i 1695 års psalmbok.
1 Den 24 februari 1823. 2 S. 103.
3 Tryckt i Stockholm 1823 (i Skrifter rör. nya evangelieboken 1811—1823).
4 S. 24.
5 H. Pleijel, Katekesen som svensk folkbok, s. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
