Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
gunnar dahmén
erinran som även upprepades vid kommande tillfällen. Och
kommissionen för tabellverket kom på tanken, att prästerskapet skulle
uppmanas skaffa sig kännedom om de enklare botemedlen.1 I Lund
hade man vid ungefär samma tid ventilerat en avhandling, som
utvecklade det intresse som såväl stat som enskild skulle ha av att
prästerna ägnade någon tid även åt läkevetenskapen.2 Detsamma
förfäktar en avhandling i Åbo 1762. Präster utan medicinsk utbildning
äro ej i stånd att fullgöra sina skyldigheter som att t. ex. uträtta
något till gagn med hjälp av de läkeråd som myndigheterna under
farsoter låtit skicka ut, ej heller kompetenta att lämna riktiga
upplysningar till tabellverket angående dödsorsakerna hos de i
församlingen avlidna. Författaren slutar avhandlingen med önskemålet
om att »herrar studerande ville med större ömhet och flit, än det
härtills skett, i synnerhet de som ärna sig till det viktiga
prästaståndet, skaffa sig en nödig insikt uti det högst-nödiga studio medico».3
År 1786 kom en kunglig befallning, att biskoparna och
domkapitlen skulle icke blott uppmana den studerande ungdomen till
1 Hjelt, II: 215 f. Första spåret till prästerskapets mera s. a. s. officiella
deltagande i den allmänna sjukvården är enligt Hjelt en från collegium
medi-cum till konsistorierna riktad skrivelse (1755), i vilken anhålles, att
prästerskapet måtte uppmanas att vid utbrytande farsot omedelbart underrätta
provinsialläkaren eller i annat fall anskaffa medikamenter. Den första
erinran från tabellverket kom 1757. Jfr Lennmalm, s. 92.
2 Dissertatio philosophica de sacerdote medico, under oecon. prof.
Troze-lius’ presidium.
3 Enfaldiga tankar om nyttan och nödvändigheten för en präst, att äga insikt
i medicine . . . utgiven och försvarad i Åbo 1762 av Samuel Lithovius under
prof. Pehr Kalms presidium. Skapelsens förmåner kunna icke komma till
full rätt utan en talrik befolkning. Denna kan skyddas och tillväxa genom
bl. a. en god läkarevård, som det är regentens och ståndspersonernas, dit även
prästerna höra, sak att efter bästa förmåga se till. Detta är den principiella
motiveringen. Praktiskt kan saken ordnas genom att prästerna under sin
akademiska studietid ägna några timmar dagligen åt medicinska studier.
Linnés erfarenhet från Everlöf åberopas. »Och ehuruväl här torde någon
invända och tänka, att genom detta påstående skulle prästerne förhindras i
själavården, som dem egenteligen är anförtrodd, att efter Guds helga ords
och samvetets föreskrift på det nogaste och ömmaste sköta; så förfaller
likväl detta skenfagra inkast, då man närmare ser i saken; Ty dessa bägge
skyldigheter äro ingalunda stridande med varandra, utan fast mera så sinsemellan
förknippade att själavården verkeligen på visst sätt fordrar det förra nämligen
att prästerna böra äga någon insikt i medicinen» (s. 8).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
