Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»prästmedicinen»
I29
frihet i yrkesval ansågs, att föreningen av präst- och läkaresysslorna
icke borde vara obligatorisk. De medicinskt utbildade prästerna
borde dock åtnjuta förmånen av att räkna meritår. Däremot ansåg
man det obilligt, att tjänstgörande medici skulle få räkna tjänsteår
till befordran inom ecklesiastikstaten.
Adeln remitterade utan vidare betänkandet till Stats- och
Be-villingsutskotten1, som instämde med Allm. Besvärsutskottets
betänkande.2 Vid stipendierna borde fästas det villkoret, att de
återbäras, om vederbörande under tiden ändrar sin föresats att bli präst.
När betänkandet dryftades på riddarhuset3, fick förslaget en
temperamentsfull försvarare i David von Schulzenheim.4 »Det må ej
här löna mödan att besvara de invändningar, som blivit gjorda av
några avundsjuke, egennyttige eller korttänkte personer, mot
prästers befattning med läkarevården.» Adeln biföll förslaget utan några
invändningar.
Lika friktionsfritt fördes frågan genom borgarståndet, där den
blott hejdats ett slag av några anmärkningar till planen för
finansieringen, där borgarna reserverade sig.5 Även bönderna kände sig
tilltalade av förslaget.6
Det var egentligen bara i prästeståndet som frågan ställdes under
debatt och ganska grundligt dryftades. När Schulzenheim på
riddarhuset fällde de nyss nämnda skarpa orden om invändningar mot
prästernas befattning med läkarvården, har han väl haft i tankarna
den opposition, som mött förslaget i prästeståndet. Att
prästeståndet emellertid icke stod kallt och främmande inför nödläget, framgår
dels därav, att förslaget bifölls, om också med motstånd och vissa
reservationer7, och dels av det bifall, man givit det kort förut
av-biskop Nordin ingivna förslaget att självmant gå i spetsen för en
ökning av utgifterna till medicinalfonden, något som ju bönderna
icke ville höra talas om.
Invändningarna från prästerligt håll gällde framförallt förslagets
1 Ad. 14 febr. (sid. 610).
2 Ad. 6: 1360.
3 Ad. 6: 2 (sid. 148).
4 Se ovan, not 4, sid. 134 f.
5 Bg 2:492. — 5: i (288, 327, 860). —5:2 (849). 6:419.
6 Bd 2: 426, 486 — 8: 140 — 9: 346 — 10: 307, 586.
7 Pr. 6: 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
