Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»prästmedicinen»
I29
inte i åtskilliga s. k. casus conscientiae önskat sig kännedom av
läkarvetenskapen?»1 De medicinska kunskaperna medföra, även om
de icke komma till användning i en prästs egentliga verkningskrets,
»en viss bildning och mognad i förståndet . . . som allra minst borde
synas överflödig eller onyttig hos ett stånd, som skall bilda
medmänniskor till religion, sedlighet och dygd, och som för sådant
ändamål rätt väl behöva känna den mänskliga naturen både physice
och moraliter, både theoretice och practice».2 »Inga sysslor kunna i
sin utövning vara mindre incompatibla än en folklärares och en
läkares; genom deras förening hos en person skulle bägga vinna . . .»3
Den som ej har anlag och gåvor till att bliva läkare, har det ock sällan
till präst.4
Ett föredöme hade prästerna i Jesus Kristus, ett »ideal av en
fullkomlig folklärare . . . som aldrig fann det vara under sin höga
värdighet att med den ömmaste vård omfatta den ringaste och
uslaste bland sina samtida, och som på det mest rörande sätt
uppmuntrade sina lärjungar att hugsvala den lidande mänskligheten».5
»De blinda låter han se, de döva höra.» Man visade i detta
sammanhang också hän på evangelisten Lukas, som enligt traditionen tillika
var läkare.6
Det var, som om man väntat, att högvördiga prästeståndet skulle
ansett det under sin värdighet att utföra läkarnas sysslor.’ Ett
viktigt argument häremot var Mästarens föredöme. Men man drager
också fram andra fördelar, som prästerna skulle komma att inhösta.
Det uttalades förhoppningar om att prästerna måtte inse sitt stånds
sanna fördel, värde och högaktning i staten, och det vinnes eller
åtminstone förtjänas endast genom att vara nyttig.8 Deras ökade
arbetsbörda skulle fylla ut deras lediga tid och förhindra att »mindre
stadgade lärare förfalla i overksamhet och oduglighet».9 Prästernas
1 VJ, III: 33 (Trafv.).
2 VJ, IV: 67 (/./. Litt. o. Th.).
3 VJ, III: 38 (Brev från moral. prof. i Upsala D. Boethius till Trafvenfeldt).
4 VJ, III: 110 (M. Strussenfelt).
5 VJ, III: 79 (Bref från en Riksdagsman).
6 VJ, III: 107 (M. Strussenfelt).
’ VJ, III: 78 (Bref från en Riksdagsman).
8 VJ, III: 94 (brev från auditoren och kronobefallningsmannen Widstrand
till Trafvenfeldt).
9 VJ, III: 26 (Trafv.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
