Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingrid Johansson, Altarskåpet vid Strängnäs’ domkyrkas högaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
altarskåpet vid strängnäs domkyrkas högaltare 173
tionerna ha tryckt sin prägel på dem och bestämma deras
handlingssätt.
Detta konstverk karakteriseras icke av den i tysk
1400-tals-konst ofta mötande orosfyllda, apokalyptiska stämningen, ej heller
av en oreflekterad glädje. Det behärskas av en sinnesstämning,
som står på gränsen mellan glädje och sorg, känslor som vemod,
ömhet, en dämpad glädje utan livliga uttryck. Dessa känslor
medföra icke någon hög grad av aktivitet utan ta sig uttryck genom
stillhet. Borman har utbildat de tidigare altarskåpens hopträngda
figurmassor till anatomiskt riktiga människor, som röra sig med
renässansmänniskans självsäkerhet. För Strängnäsmästaren har i
stället rummet börjat få liv.
De två drag, som framför andra utmärka den holländska
konsten, stillheten och rummet som bärare av det väsentliga innehållet,
ha fått sitt mest utpräglade uttryck hos Rembrandt. I en teckning
av Rembrandt föreställande »ärkeängeln Rafael lämnar Tobias’
familj»1 ser man till vänster en grupp människor fyllda av förundran
inför något. Föremålet för deras förundran finnes icke i bilden. De
vända sig mot ett tomt rum. Ängeln har redan lämnat dem, endast
ett ljussken visar vilken väg han tagit. I denna bild skildras icke
endast de kvarvarandes dröjande utan också det som har skett,
som redan är utanför bilden. Det psykiska tillståndet har alltså
blivit betydligt mera sammansatt än i Strängnässkåpets
framställning av det varande.
Jag har givit en framställning av det holländska i religion och i
konst och fört Strängnässkåpet till denna gren av den nederländska
konsten. Möjligen kan konstnären ha kommit från Holland till
Bryssel liksom Dirck Bouts och andra konstnärer, som drogo sig
till de rika sydnederländska städerna från Holland. Genom mitt
framdragande av den holländska fromhetsriktningen vill jag icke
säga, att konstnären tillhört Devotio moderna, även om Huizinga
går för långt, då han talar om avogheten mot konsten hos de
religiösa reformrörelserna i Nederländerna. Man vet t. ex., att Hugo
1 G. Paulsson, Konstverkets byggnad s. 272. Bild s. 275.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
