Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nicolaus olai bothniensis, uppsala mötes handlingar 191
son, ha blivit underkunniga därom. Emellertid åberopas icke något
sådant i den dissertation, där Lars Arrhenius framträder som preses,
utan endast en uppgift av Stiernman.
Att Stiernman icke uppgivit vare sig dokumentariska belägg eller
personliga hemulsmän, tyder på att han icke har kunnat skaffa
sådana. Däremot märker man icke någon tveksamhet hos honom om
själva uppgiftens riktighet. Sannolikt var det just existensen av
det berömda utropet av Nicolaus Olai Bothniensis, ensamt i denna
källa, som kom Stiernman att antaga, att här förelåg en
självbiografisk uppgift. Klart och definitivt formuleras denna åsikt i hans
förut citerade adelsmatrikel från 1755. Där har han infört Johan
Ridderstierna, adlad 1689, såsom n:r 1159 och där bl. a. berättat,
att Ridderstierna redan den 27 juni 1693 reste utrikes, »sedan han
förut samma år hade til Konung Carl den XI skänckt det igenom
hans omsorg til rätta frambringade Originalet så wäl af Upsala mötes
beslut år 1593 på pergament, som då warande Præsidis, sedermera
Ärchie-Biskopens M. Nicolai Olai Bothniensis Stiernmans
egenhändiga berättelse om förbemelte Möte».1 Även åsikten, att det var fråga
om ett original, har alltså Stiernman varit auktoritet för.
Ett indirekt bevis för att man vid jubelfesten 1693 icke kände till
uppgiften, att Nicolaus Olai Bothniensis skulle vara författaren till
D-källan, föreligger i Haquin Spegels kyrkohistoria. Spegel var
själv med och medverkade också vid jubelfesten (han var då biskop
i Linköping). I sin år 1707 publicerade kyrkohistorias andra del
förtiger han emellertid författarskapet till D-källan, vilken han dock
uppenbarligen känt och använt i dess av Ridderstierna avskrivna
form. Då skildringen av Nicolaus Olai Bothniensis hos Spegel har
vissa hagiografiska drag, kunde man vänta att även finna hans
»egenhändiga berättelse» över Uppsala mötes förhandlingar omnämnd,
men därav finner man, som sagt, intet. Där har notisen om det
ryktbara yttrandet fått särskilda bestämningar: »ett uppenbart och
fröjdefull utrop». Att Spegel även eljest tillagt åtskilligt och därvid
tillerkänt Uppsala mötes preses ett dominerande inflytande, framgår
av hela hans framställning på denna punkt. Det kan vara berättigat
1 A. A. von Stiernman, a. a., s. 852. Redan i »förspråket» till den av S.
1746 utgivna Werwings ovan anförda historia hade han nämnt Nicolaus Olai
Bothniensis’ »korta undervisning och besked» om Uppsala möte. Förordet
saknar paginering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
