Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nicolaus olai bothniensis, uppsala mötes handlingar 183
keinerley neue Irrungen / in diesem löblichen Reiche / mehr mögen
gedämpffet werden.»1
Liksom i Spegels beskrivning finner man här en feststämd stil,
»recht freudig und beweglich», och vi föras in i den vid jubelfesten
rådande traditionen. Nu är det att märka, att Ridderstierna hade
förbindelser både med Spegel och alldeles särskilt med pastorn i tyska
församlingen. Johan Heysig-Ridderstierna tillhörde den tyska
kretsen. Han var son till en tysk borgare i Stockholm, hade genom dopet
upptagits i den tyska församlingen och var hemma där. Därmed
komma vi närmare den man, som genom sitt avskrivningsarbete kom
att stå såsom auktoritet för D-källan i det skick vi känna den. Vi
äro då också inne på det källkritiska och historiografiska problem,
som denna källa utgör. Vi ha ovan sett, hur Ridderstierna åberopats
både av prästeståndet vid förberedelserna till jubelfesten 1793 och
av Stiernman i hans adelsmatrikel 1755. I båda fallen uppgavs det,
att Ridderstierna upptäckt och framskaffat originalet till Nicolaus
Olai Bothniensis egenhändiga berättelse om Uppsala möte. Vi ha
sett, hur detta visat sig vara ett löst antagande. Men vad gjorde
då Ridderstierna i denna sak?
Johan Heysig (efter adlandet 1689 Ridderstierna) var en lärd
samlare och bokvän. Hans iver att komma över manuskript, avskrifter
och bibliografiska notiser är känd och omvittnad.2 Hans starka kärlek
till det svenska fosterlandet och hans nitiska rojalism äro likaledes
väl kända. Då året 1693 närmade sig och frågan om jubelfesten till
minne av Uppsala möte blev aktuell, var det naturligt, att en så ivrig
patriot skulle vilja medverka. Redan tio år i förväg hade han genom
en slags dröm eller profetia fått sina tankar riktade därpå, och han
har i underliga vändningar redan 1683 antecknat, hur han skulle
»råda konungen til at celebrera en alment Jubelfäst an. 1693 uti
Febr. Mars Apr. och Maj månader på wissa dagar, hwilka skola wara
tilsammans reknade 9 af orsak 1. gambla afgudadyrkan war på g:de
året 2. Carol IX hölt concilium».3
1 Palmsk. 109: Das durch das Liecht des Evangelii Hell-erleuchtete
Schweden, s. 4.
2 E. Lewenhaupt, a. a., passim
3 Ibdm, s. 80. Detta var något långsökta orsaker. »Avgudadyrkan var
på nionde året» avser uppenbarligen det vart nionde år återkommande
riksblotet i Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
