Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8o gunnar westin
Emil Hildebrand anser, att Arnold Johan Messenius, vilken såsom
rikshistoriograf i slutet av 1640-talet skrev om Sigismunds och Karls
tid, har haft tillgång till D-källan.1 Bland annat finnes i en gammal
avskrift av Messenius’ historia även det välkända utropet av Uppsala
mötes preses.2 Denna Messenius’ historia inkorporerades, såsom ovan
redan är nämnt, väsentligen i Werwings just på 1690-talet
åstadkomna historia, som av Stiernman befordrades till trycket 1746.
Messenius såsom historieskrivare har granskats av Verner
Söderberg, och omdömet blir rätt skiftande.3 Messenius med sin och faderns
romersk-katolska belastning hade en svår ställning och hade all
anledning att söka skriva sina uppdragsgivare till behag. Så noga med
den historiska sanningen var han icke. Han hopsatte eller diktade tal
och lade i hertig Karls mun, gjorde tillägg på egen hand och
kompilerade på ett löst sätt sina källor.4 I vilken utsträckning Messenius
använt D-källan kan här icke utredas. Den finnes dock icke
omnämnd i förteckningen på hans efterlämnade samlingar, medan
däremot den s. k. Linköpingsberättelsen (B-källan) där betecknas såsom
»Protocollet hållet 1593 in Concilio Upsaliensi».5 Emil Hildebrand
antager dock, att D-källan, jämte B-källan, då har funnits i
Riksarkivet6, men hur troget eller fritt Messenius använt den källa, han
må ha haft, veta vi icke, då denna icke nu existerar i den form
Messenius kan ha haft den.
Man kan naturligtvis nu göra ett antagande, att det exemplar
av D-källan, som Messenius kan ha haft tillgång till, kunde vara
just det, som enligt Ridderstiernas uppgift fanns i »en skriven bok».
Den skulle i så fall under Messenius’ arbete på sin historia ha
kommit på villovägar och av Ridderstierna omhändertagits. I en liten
dossier Messenius-papper rörande alla tre Messenierna, som finnes i
Uppsala, hittar man också ett dokument med följande på
titelsidan: »Annotationes de Vita Johannis Messenii excerptæ ex libello
ejus memoriali autographo, quem Filia Anna Messenia exhibuit
mihi Johanni Heysigio Holmiae an. 1675.»7 I denna dossier har
1 SRA III: i, s. 30. Jfr HT 1893, s. 106 f.
2 Den redan förut citerade E. 324 (UUB).
3 Verner Söderberg, Historieskrifvaren Arnold Johan Messenius (UUÅ
1903).
4 Ibdm, 98 ff. Jfr SRA III: 1, s. 4, 31 och 55, samt HT 1893, s. 107.
5 Verner Söderberg, a. a., s. 103.
6 SRA III: i, s. 28, 30. 7 X. 241 (UUB)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
