Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sverker Ölander, Den Eurén-Snellmanska samlingen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
SVERKER OLANDER
äro därför alla mycket personligt hållna. Men dessutom skildra de
uppsaliensiskt studentliv och behandla de aktuella kyrkopolitiska
frågorna angående läseri och högkyrklighet. Brevskrivaren
företräder de lågkyrkliga intressena och tycks i allmänhet räkna Eurén
till samma riktning. Likväl finner han sig föranlåten att med
anledning av Euréns anonymt utgivna skrift Om vår tids kyrka och
chris-tendom i Sverige (1865) påpeka för författaren, att denne alltför
ensidigt talat om den »qväfgas, som hwilar öfver konwentikeln»
men därvid bortsett ifrån att »wåra högkyrklige icke velat bjuda oss
den friska Lutherska lifsluften, utan i stället hafva de med sina
haranger om kyrkan och kyrkobegreppet i många hänseenden velat
föra oss tillbaka till den katholska kyrkans ännu mera qväfvande
’likhus’».1
Den av Edvall och Roos företrädda uppfattningen i den vid
1800-talets mitt så aktuella kyrkodebatten återfinnes även hos ett
flertal av de övriga brevskrivarna, men då synpunkterna i
allmänhet äro tämligen enahanda, må det redan sagda vara nog. Ett par
brev må dock härvid ytterligare omnämnas, nämligen prosten P. J.
Emanuelssons svar på Euréns förfrågan angående väckelserörelserna
i Norra Östergötland och framförallt i Emanuelssons egen
församling, Hällestad2, samt pastorsadjunkten H. J. Lundborgs
redogö-görelse för sin verksamhet i Gagnef och Orsa.3 Emanuelssons
skildring av denna väckelse i hans socken är synnerligen betydelsefull,
då den utgör ett värdefullt och hittills outnyttjat källmaterial för
utforskandet av dessa andliga rörelser samt för uppfattningen om
Emanuelssons egen syn på de härmed sammanhängande
företeelserna4, och genom Lundborgs båda brev får man en god inblick
i denna religiöse ledares kyrkouppfattning och syn på den kyrka i
vars tjänst han stod.
1 G 65 f: 1057.
2 G 65 e: 879. — Per Jakob Emanuelsson (1802—88), lektor i Gävle 1837,
kyrkoherde i Hällestad 1843, teol. dr 1860. J. A. Westerlund—J. A.
Setter-dahl, Linköpings stifts herdaminne, III (1919), s. 722 f.
3 G 65 f: 976—977. — Hans Jakob Lundborg (1825—67), prästvigd 1853.
Lundborg tog initiativet till stiftandet av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
1856. Se N. Rodén, Herrnhutiska och nyevangeliska väckelserörelser i
Linköpings stift intill 1856.(1941), s. 474 t.
4 Jfr Rodén, a. a., s. 420!, s. 491 f., varvid Rodén dock icke omnämner
detta Emanuelssons brev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
