Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Nils Rodén, Resebrev från Adolph Sten till Herrnhut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resebrev från Adolph Sten till Herrnhut.
Av teol. d:r Nils Rodén, Stockholm.
Bland de herrnhutiska diaspora-arbetare, som under slutet av
1700-talet verkade i Sverige, torde det vara få, som gjort en så
betydelsefull insats som Adolph Sten. Han föddes år 1727 i Västerås,
där fadern var perukmakare. I Stockholm, dit han kom efter moderns
död år 1743, rycktes han med av den starka herrnhutiska
väckelserörelse, som under ledning av konrektorn vid stadens trivialskola
Thore Odhelius kort förut brutit igenom i den svenska huvudstaden.
Denna rörelses äktlutherska prägel kommer klart till synes i den
herrnhutiska litteratur, som vid Stens ankomst till Stockholm redan
börjat utgivas. Ar 1742 hade skolkollegan magister Joh. Holmberg
utgivit David Hollatzius’ Nddenes Ordning til Saligheten, och våren
1743 trycktes genom Holmbergs försorg första samlingen av Sions
Sånger. En av Tolstadius’ medhjälpare vid Skeppsholmskyrkan
Erie P. Giers utgav år 1748 den på en gång undervisande och
uppbyggliga skriften Kärnan af Doct. Lutheri Lära.1
Den väckelsetid, som Sten fick uppleva under sin första vistelse
i Stockholm, blev avgörande för hans andliga ståndpunkt. I sin
levnadsteckning förklarar han, att han aldrig kunde förgäta, hur
sött det kostbara evangeliet smakade honom. Under hela sin
verksamhetstid sökte han — med klart avståndstagande från död
ortodoxi, kyrklig vanekristendom, radikalpietistiska idéer,
upplysningstidens åskådning och swedenborgianism —■ såväl i sin
förkunnelse som vid den enskilda själavården levandegöra de lutherska
tankarna om försoningen och den fria nåden i Kristus. A. G.
Span-genbergs Idea fidei fratrum hjälpte honom ofta att vinna förståelse
för den herrnhutiska verksamheten.2
1 Jfr om A. Sten N. Rodén, Herrnhutiska och nyevangeliska
väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856, s. 104 ff.
2 Ibm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
