Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Knut B. Westman, Uppsala möte och dess betydelse, och Hans Cnattingius, Uppsala möte 1593 (Utgivaren) - Joh. Lindblom och H. Pleijel, Observationes Strengnenses, utgivna med inledning och kommentar (Docent Olof Linton)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
gjorde egentligen Johans linje till sin. Oenigheten skulle ha varit en
politisk fara, men nu visade den sig i själva verket icke längre vara
förhanden. Mötet blev en lätt seger för Karl och det av honom
beskyddade antiliturgistiska prästerskapet.
Uppsala möte innefattade hertig Karl och rådet, det var de som
stämde möte i Uppsala tillika med prästerskapet och några andra.
I sitt kalendarium för 1593 har hertigen för den 3 jan. antecknat:
»talade jag med riksens råd om ett möte, som ske skulle med
prästerskapet om enighet i religionen.» (SRA, III: 1, s. 4). Cnattingius urgerar
ivrigt mötets konciliekaraktär. »Konciliet» ingick i Uppsala möte, men
detta var tydligt nog något utöver »prästmötet». Detta utsäges också
klart i mötesbeslutet, där mötet kallas »en sammankommelse af the
förnämste ständer här i riket högre och nidrigere, lärde och lekte». Karl
och rådet nämnas också först bland deltagarna i mötesbeslutet liksom
bland undertecknarna. Hertig Karls och rådets roll får icke behandlas
såsom en bisak; de hade stämt möte i Uppsala och hade kallat dit
prästerskapet, de deltogo i mötesbeslutets tillkomst och förlänade det
karaktären av statshandling. Det var också på grund härav Uppsala
möte fick en så vittgående betydelse.
G. Wn.
Observationes Strengnenses, utgivna med inledning och kommentar
av Joh. Lindblom och Hilding Pleijel. Samlingar och studier
till svenska kyrkans historia. 5. Svenska kyrkans
diakonistyrelses bokförlag, Stockholm (tr. i Lund) 1943. 222 s. Pris kr.
5:—•
Nästan ända sedan sin tillblivelse år 1541 har den svenska
bibelöversättningen varit föremål för mer eller mindre ingripande revisionsförsök.
Bibelkommissioner av längre och kortare varaktighet ha tillsatts och
försvunnit efterlämnande mer eller mindre djupa spår i bibeltryck och
debatt. Redan inom ett decennium begynte revisionsverket och redan vid
sekelskiftet 1600 tillkom vad man skulle kunna kalla den första svenska
bibelkommissionen. Resultatet av dennas arbete föreligger i form av
fortlöpande anteckningar angående föreslagna ändringar, de s. k.
Observationes Strengnenses. Dessa ha nu utgivits med kommentar av prof.
Joh. Lindblom och försatts med en historisk inledning av prof. Hilding
Pleijel.
I inledningen (s. 11—64) berättar prof. Pleijel om tillkomsten av
bibelkommissionen, dess arbete, dess resultat och dess efterverkningar.
Anledningen till att revisionsfrågan togs upp var närmast behovet av
nya biblar för kyrkligt bruk och för prästerskapet —- lekmannabibeln
låg ännu utanför perspektivet. Man ville då, innan bibeln trycktes på
nytt, granska översättningen, i synnerhet som man redan tidigt funnit,
att den inte i allo var tillfredsställande. Frågan synes ha varit uppe på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
