Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - S. Lindroth, Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (Docent Carl-Martin Edsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272
granskningar och anmälningar
hos Paracelsus (jfr s. 349, not 9), liksom både denne och hans lärjunge
Raicus bl. a. följa Hippokrates’ på •rcv.ö[jlx-teorien grundade
klimatologiska antropologi i den äkta skriften De aëre, aquis et locis (jfr s. 355).
Denna lära är det nu, som ligger bakom Raicus’ åsikt, att mordänglarnas
skott närmast drabba människans inre luft, kaos (s. 331), vilken
åskådning alltså icke behöver betraktas som en eftergift åt den gängse
pestteorien (s. 336; jfr det häremot stridande yttrandet s. 333: »Raicus
undviker dessa mellan Gud och sjukdomen infogade led).1 Förf. anser
även, att Raicus har tvenne skilda åsikter om lungsotens uppkomst.
Denna beror på mineraliska föroreningar av luften, vilka lungorna i
det ena fallet skulle mottaga genom näringen med åtföljande
förgiftning av den inre luften (s. 349), i det andra genom inandning av den
yttre, kemiskt påverkade luften (s. 355). Nu få emellertid lungorna sin
näring både ur födan och luften (jfr s. 349, not i, och s. 355), och därtill
kommer, att människan enligt den antika Tivsö|ta-läran upptager
luften både genom lungandning och hudandning, varjämte såväl mat
som dryck innehålla TtvsO|ia.2 Det behöver alltså icke föreligga någon
motsägelse mellan de båda teorierna, utan sjukdomen kommer i bägge
fallen från den människan omgivande luften, vilken på ett eller annat
vis, direkt eller indirekt, står i förbindelse med den inre luften.
Slutligen några ord om det formella. Det är förvånande, att förf.,
som i övrigt nedlagt ett så omsorgsfullt arbete också på framställningens
yttre, icke vårdat sig bättre om de relativt fåtaliga grekiska citaten eller
låtit en kompetent korrekturläsare taga hand om dem. Accent- och
spi-ritusfelen äro talrika, och även rena felstavningar förekomma. I de fall
dylika inexaktheter bero på ett mekaniskt återgivande av förlagans text,
bör detta noteras. Varje system saknas för transkriptionerna av de
hebreiska orden, ibland återgivas dessa i i6oo-talsauktorernas pittoreska
omskrivningar, ibland i självgjorda former, bakom vilka än engelska och
än tyska uppslagsverk skymta. I detta sammanhang måste man också
fråga sig, om inte en åtminstone elementär insikt i hebreiska är en nästan
nödvändig förutsättning för en riktig förståelse av Bureus kabbalistiska
produktion. Vad latinet beträffar, stöter man sig på sådana
översättningar som t. ex. »domens uppståndelse» och »livets uppståndelse».
Det är självklart, att en avhandling, som berör så många
vetenskapsområden, lätt utsätter sig för kritik. Man måste emellertid vara djupt
tacksam för att någon vågar sig på ett sådant vittfamnande
översiktsarbete, som Lindroths avhandlig utgör. Det måste ligga en utomordentlig
möda bakom detta verk, som både till uppläggning och utförande vittna
om en sann forskarentusiasm. Och resultatet är sådant, att ingen, som
på allvar vill sätta sig in i det begynnande 1600-talets svenska
vetenskapshistoria, torde kunna förbigå detta arbete.
Carl-Martin Edsman.
1 Detsamma gäller teorien om lungsoten (s. 347), vilken förf. betecknar
som en »tribut till skolastisk systematik.
2 Pohlenz, a. a., s. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
