- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
178

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

nils beltzén

Beträffande gudstjänstens utformning och likaså fullgörandet av
prästens kyrkliga förrättningar rådde i Sverige och Norge inte
särdeles stora olikheter, åtminstone enligt officiella från högsta ort
utgångna förordningar. Likväl böra de icke underskattas, då det i andra
under stormaktstiden införlivade danska områden föranledde stark
oro bland befolkningen, när övergången till rent svenska
förhållanden även i detta hänseende skulle verkställas.1 Om på kultens
område för landskapet särpärglade omständigheter varit förhanden,
såsom ofta var fallet vid denna tid på olika håll i Sverige, har icke
kunnat fastställas. En speciell svårighet måste självklart inställa
sig, när den nödvändiga språkomkopplingen skulle ske. Under
dansktiden var det officiella kyrkospråket danska eller norska,
alldenstund prästerna, åtminstone vid mitten av iöoo-talet, till
övervägande delen voro från Danmark-Norge eller i varje fall i dessa
länders skolor och universitet fått sin teologiska utbildning.2

I flera avseenden, såsom beträffande kyrklig ekonomi,
prästgårdsbyggnation, språk och utbildning, rådde alltså väsentliga
åtskillnader mellan svenska och dansk-norska förhållanden. Jämte de
omständigheter, som hänföra sig till det rent profana gebitet och
som vid ett svenskt makttillträde i Jämtland-Härjedalen också
skulle förorsaka slitningar, utgöra de förvisso icke likgiltiga inslag
i den kyrkohistoriska väven. I varje fall måste myndigheterna
jämväl för dessa landamären taga sikte på samt på bästa sätt söka lösa
problemen i samband med deras sammanlänkande i fortsättningen
med genuint svenska livsöden.

*



Flera gånger under 30-åriga krigets förlopp hade den politiska
jämvikten mellan de båda nordiska staterna blivit labil. År 1643
blev spänningen för stark, och den svenska regeringen vågade ett
tärningskast i det stora pågående spelet. Det krig, som nu bröt ut
och som genom den för svenskarna så fördelaktiga freden i
Brömsebro fick sitt slut år 1645, kom att på det högsta påverka
förhållandena i Jämtland och Härjedalen, då dessa landskap efter ett par års
fälttåg införlivades med Sverige. I såväl politiskt som kyrkligt

1 Bogren, Den kyrkliga försvenskningen av Skånelandskapen och
Bohuslän, s. 19.

2 Jfr s. 209, 4).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free