Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o nils beltzén
domkapitlets notarie1. Av det kungliga brevet kan man sluta sig
till att kapitlet tydligen gjort sig möda för ett snabbt verkställande
av höga överhetens önskan och i sitt meddelande har »nampngifuidt
och wpsadt någre till Kyrkioheerde Embeten i Jämptelandh, som»
förmenas »wara där till äfwen och beqwemme och kunna medh frucht
fordra Gudz församblings tiänst». Sammanlagt ha sju sådana förslag
avgivits, av vilka tre — i samtliga fall rör det sig om krigspredikanter
— hänföra sig till vissa gäll, medan beträffande de övriga fyra
ärkebiskopen anhåller, att
»effter desse ähre något fierran stadde och för mehnföre och åhrstijden,
icke kunne komma hijt till Stocholm att emottaga här deres
Confirma-tioner, wj då nådigst wele förskicka dem till landzhöfdingen i
Jämptelandh, at t’blif ua der till be:de Perssoner uthdelte, på det dee som
närmast stadde måge emot anståndande hälgh sigh kunna anträda
Gudhz-tiänsten, och den eftter deras plicht att skiöta och förfrämia».
Stiftsstyrelsen i Uppsala lovar att med det snaraste inkomma med
ytterligare förslag på präster, »som än kunne wara till att förordna,
och kring Upsala äre boendes» samt att fortast möjligt sända dem
till huvudstaden för att erhålla utnämning till sina tjänster. Dessa
domkapitlets åtgärder få regeringens godkännande under
uttryckande av den förhoppningen,
»att j der medh mehra hafwe ansedt Gudz församblings, sampt wår och
Rijkzens tiänst än någons ålder eller Wsellheet in particularj, som uthj
andre occasioner bättre än uthj denne kan wara att respectera».
Kungl. Maj:t vill också ha lagt på ärkebiskopens minne, att duktiga
kaplaner skola anskaffas till hjälp åt kyrkoherdarna.
Att den svenska riksstyrelsen fäste det största avseende vid
lösandet av den aktuella prästtillsättningsfrågan i Jämtland framgår
förutom av andra delvis redan nämnda sammanhang även av denna
1 RR 13 april 1644, RA. Att ett brev verkligen avgått till Kungl. Maj:t
från ärkebiskop Paulinus Gothus mellan 29 mars och 13 april bekräftas också
av en skrivelse (om denna se forts.), daterad 18 april, vars ingress lyder: »Eftter
H. K. M:tz Nådigste anmodande, ähre eftterskreffne till the Pastorater, som
ännu (kurs. av mig) j Jempteland ogiffne ähre, aff migh och Consistorio, eftter
Personernes wärdigheet till Pastores förordnade» (Upps. konsist, underdån.
skriv, till Kungl. Maj:t, RA). Åsyftade brev har liksom så många andra i
detta sammanhang förkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
