Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
nils beltzén
försiggick i Sveg den 10 nov., av bergmästaren vid Kopparberget
Hans Philip Lybecker.1 Den 16 i samma månad utfärdade han likväl
ett öppet brev till det härjedalska prästerskapet, vari gamla fri- och
rättigheter men tillika skyldigheter stadfästes.2 Man har väl
anledning förmoda, att detta öppna brev är en motsvarighet till det, som
utställdes på Frösön den 4 nov.
De yttre formaliteterna voro sålunda undanstökade, och
vardagsarbetet skulle taga vid. För prästernas vidkommande har den
närmaste tiden inte inneburit några som helst förändringar, sedan väl
det gamla rättsläget fått förlängd giltighet. De skötte sitt arbete som
i tidigare dagar med samma kyrkliga böcker och enahanda
ekonomiska villkor som förr. En sak måste dock ordnas, nämligen att
sända en deputation till huvudstaden för att med därvarande
myndigheter, främst drottningen och rådet, underhandla om privilegierna.
Till att ombesörja detta viktiga ärende avdelades tvenne framstående
prästmän från Jämtland, först och främst landsprosten Olof Petri
Drake samt därnäst kyrkoherden i Oviken, Jens Hemmingsen, vilka
båda jämväl hade undertecknat skrivelsen till biskop Bredal i
Trondhjem. När de avrest till Stockholm är ovisst, men troligen har det
icke skett så särdeles brådskande, ty först den 13 dec. finnas bevis
för att de verkligen anlänt till Stockholm och där anmält sig för höga
vederbörande.
För landshövding Strijk, på vilken ansvaret för att lämpliga
åtgärder vidtogos och att allt gick väl i lås i denna del av hans
ämbetsområde, måste det mången gång ha varit besvärligt att taga
ställning till olika omständigheter, just därför att regeringen beslutat sig
för en så liberal hållning gentemot de jämtländsk-härjedalska
provinserna. Ett ganska intressant dokument härom utgör ett brev
från Strijk till Axel Oxenstierna, avsänt från Frösö kungsgård dagarna
efter det Jämtland blev »inrymt», och i vilket den förstnämnde
anhåller,
1 Bromé, När Jämtland och Härjedalen avträddes till Sverige 1645,
Jämten 1919, s. 35.
2 Sehlin, Grunddragen av Jämtlands och Härjedalens historia, s. 140.
Bull, a. a., s. 220. Varken Sehlin eller Bull angiva sina källor, och det har
icke varit mig möjligt verifiera deras uppgifter eller taga del av Berndes’ öppna
brev. Jfr också Hülphers, Samlingar til en Beskrivning öfwer Norrland, III
Saml. om Härjedalen, s. 6, not k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
