- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
208

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i8o

nils beltzén

gorierna. Huruvida alltså då två delegationer denna gång uppvaktade
regeringen, eller prästerna, som vid denna tidpunkt bevisligen
befunno sig i huvudstaden, bevakade jämväl landskapets världsliga
intressen, det måste lämnas därhän. Under sin stockholmsvistelse
ha de befullmäktigade vid ett tillfälle fått drottningens nådiga
tillstånd att personligen uppvakta henne och därvid dels överbringa sina
och sina medbröders i hemorten förnyade trohetsbetygelser, dels
framlämna sina skriftliga postulater, dels åter muntligen omtala,
»hwad för Kyrckio Ceremonier de tilförende under danske
Regementet hoos dem, j deres Församblingar, hafwer brukeligit warit».1
Det påståendet har redan framkastats, att rikskanslern Axel
Oxenstierna, beroende på olika men samverkande skäl, skulle ha
personligen övervakat utställandet av den kungliga resolutionen på
prästernas underdåniga framställningar. Att så verkligen också varit
förhållandet framgår med stor tydlighet vid en jämförelse mellan
riksrådsprotokollet för den 19 dec. och själva resolutionen. Vid
diskussionen i rådet är det hela tiden rikskanslern, som dirigerar
samtalet, och han är överhuvud den allena i egentlig mening
framträdande.2 Rådsprotokollets och resolutionens beroende av varandra
framträder bäst i följande jämförande uppställning:

Riksrådsprotokollet3
19/12 1645

A. »Dee wele hafva
gudz-tiänsten på sitt eghit språk».

Eftersom prästerna, med
endast få undantag, voro
danskar eller norrmän, mås-

Kungliga resolutionen4
24/12 1645

I. »Jemptelandz och Herredaals Jnbyggiare
blifwa widh deres här till öfflige Kyrckio
Ceremonier,

1 Kardell, Bidrag till historien om Jämtlands och Härjedalens
försvenskning, Jämtl. läns fornminnesf. tidskrift IV, s. 71 ff.

2 Samma förhållande kan iakttagas även i andra sammanhang om än
icke i den utsträckning som här. Som exempel härpå må tjäna rikskanslerns
deltagande i beslutet om upprättandet av en norrländsk superintendentia
samt den omständigheten, att jämtlandsbönderna vid besök i Stockholm 1647
angående kontributionerna personligen uppvaktade just rikskanslern (SRP
19 febr. 1647, XII, s. 56).

3 SRP a. dat., XI, s. 261 f.

4 RR 24 dec. 1645. Original i Offerdals kyrkoarkiv, I: 1, ÖLA. Avskrift i
Jämtl. läns fornminnesf. tidskrift, IV, s. 70 ff., av Kardell, vilken avskrift,
ehuru god, likväl är behäftad med en rad smärre fel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free