Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 211
Rikskanslern:
a) »intet–-gott een
prest disponerar derom,
efter han är passionerat.
b) kan göras derom
framdeles een ordning, att
en-kian försörjes.
F. Haar någhon in
par-ticulari att besvära sig,
dedh svaras in particulari.
Dee, som nu här äre,
bene-ficeras nu, dee andre een
annan gång.»1
»faller H. K. M:t icke obilligt något
betäncke-ligit här öfwer något wist att resolvera, för än
detta ärende ähr och medh Archiebispen och
Clericijt j Rijket communicerat och öfwerlagt,
där hän H. K. M:t Resolutionen på detta
pos-tulatum will låta beroo och j medier tijdh
hafwa Änckiornes tillståndh j Jemptlandh j een
nådigh jhugkommelsse».
IV. Prästerna begära att
»få niuta deres Prästegårdar och
Kyrckio-bohl eller Stommer frij widh warande deres
Pastorater, såsom och de och deres hustrur
blifwa medh frijheet benådade wthj deres
lijffz-tijder på de hemman eller gårdar, som hwar
af dem, j synnerhet, sigh brede widh
Prästeborden förskaffat hafwe».
Resolution: »Hwadh nu sielfwe
Prästegår-darne eller Kyrckioborden och Stompnerne
widkommer —–-Så kan H. K. M:t för
denne gången sigh här på icke cathegorice
resolvera wijdare än will hafwa Prästerskapet
allernådigest försäkradt, att de skole blifwa
widh deres wanlige frijheet så wäl på
Präste-gårderne som i annor måtto conserverade och
erhålldne.
Hwad anlangar deres, här widhhengiande
postulatum om frijheeten på deres egne
gårdar, thet finner H. K. M:t wara af sådan
con-sideration, at H. K. Maij:tt icke obilligt något
betänckeligit faller att bewillia till een sådan
allmen tillåtelsse som begäres, emädan thet är
personale och lätteligen kunde causera någon
confusion. Men där in Specie någon
wälbe-tiändt Prestman warder sökiandes på behörligit
sätt hoos Hennes Kongl. Maij:tt någon
särdeles frijheet på sin eenskylte gårdh, då will H.
K. M:t, när där om ordenteligen söckt warder,
inthet låta finna sigh obenägen för medelst sitt
speciale indultum den där medh att benåda.»
Som synes kan det knappast råda några tvivel angående vern som
dikterat den svenska statens inställning till det jämtländska
prästerskapet; det har varit rikskanslern Axel Oxenstierna. Det är också en
1 Jfr Beltzén, a. a., s. 216 med not 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
