Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
nils beltzén
vilja dessutom draga fördel av de förhållanden, vilka därutöver voro
rådande i det övriga Sverige, således inte ett antingen-eller utan ett
både-och. Det andra kravet — om prästgårdshusen — är
intressant så tillvida som det är ännu ett vittnesbörd om den just i
Hammerdal förefintliga gamla traditionen om byggnadsskyldighet på 7 hus,
vilken överlevat dansktiden och fotade direkt på Upplandslagens
kyrkobalk.1
Vid detta synodalmöte supplicerade också kyrkoherden i
Hammerdal för egen del beträffande prästänkans försörjning i pastoratet:
»–- — angaf–-, att förordnadt är om prästänkiorne dett de
måste hafwa sin födho af Giellen, och aldenstund han måste efterlåta
Antecessoris Relictae 4 dhe beste bönder wthi sitt Gield; Så begerede
han få åt sin hustro dhet samma efter sin dödh».
Det kan inte gärna vara fråga om annat än den gamla norska
försörjningsmetoden, enligt vilken prästänkan försörjes med all tionde,
som föll av ett gälls annexer och varom ovan talats. Men i så fall
talar herr Mörten om något, som icke blivit från svensk sida
sanktionerat men likväl som om det alltfort vore i kraft och rentav kunde
tillämpas i fortsättningen. Det gick inte så lätt att komma ifrån det
gamla; måhända ville man heller inte alltid minnas det som var
mindre angenämt att erinra sig.
På dessa nu nämnda anhållanden från de prästerliga ombuden
av Jämtland svarades i domkapitlet, att de borde
»anmoda hos H. K. M:tt om dhe saker Höga öfwerheten angå, och komma
igen, så skole dhe få swar på dhe werf som Consistorium widkomma».
Dessutom meddelas dem
»en skrifwelse, till H. K. M:tt medh wnderdånigh begeran, dett H. K.
M:tt deras Petita nådigst wille wptaga, och sigh der öfwer förklara».2
De ovan angivna jämtlandsprästerna ha också i högsta instans
fullföljt sina krav, ehuru det icke, såsom annars mest var brukligt,
kunnat ske i samband med en riksdag, då stånden plägade framlämna
sina besvärspunkter.3 De ha helt enkelt, eftersom de nu en gång
1 Beltzén, a. a., s. 212 ff.
2 Upps. domkap. prot. 11 juni 1646, ULA.
3 Kardell, a. a., s. 74 f. och efter honom G. Hasselberg, a. a., s. 16, ha
felaktigt antagit, att en riksdag var samlad i huvudstaden 1646, på vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
