Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - D. Lindquist, Handboksförslaget av år 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handboksförslaget av år 1800
219
biskop Olof Bjurbäck år 1805, att man skulle bruka den formel, »som
finnes i Förslag till ny Handbok tr. i Upsala 1793».1
Introitusmomentet i 1799 års handboksförslag infördes med vissa
ändringar i 1811 års HB. Men däremellan ligger handboksförslaget
av år 1800. Hur ställde sig detta förslag till högmässans inledning?
D. Helander har i sitt stora arbete, Den liturgiska utvecklingen i
Sverige under 1800-talet dragit fram och utrett 1800 års
handboksförslag. Detta har tidigare icke helt observerats av den liturgiska
forskningen.2
Enligt Helanders redogörelse börjar gudstjänsten med en kort
psalm. Så följer ingressen: I Gud Faders, Sons och den helige Andes
namn. Amen, med ett förkortat introitus: Helig, Helig, Helig, Herre
Gud Allsmägtige! Fulle äro himlarne och jorden af tin härlighet.
Härtill ansluter sig inledningsallokutionen från 1793 års förslag:
Käre Vänner etc. jämte confessio. Helander karakteriserar detta
inledningsmoment med följande ord: »Resultatet av allt detta blir
en kombination av heterogena element, vilken knappast kan sägas
tillfredsställa de anspråk, som från liturgisk synpunkt måste ställas
på en introitus.»3 Och däri kan man med all rätt instämma. Man
frågar sig, om verkligen introitusmomentet har haft en dylik
utformning.
Huvudkällorna för handboksförslaget av år 1800 äro enligt
Helander tvenne volymer i riksarkivet (A 40 och A 41). Särskild betydelse
har i detta sammanhang den sistnämnda handskriften. Helander
skriver härom: »Viktigast är dock, att här finnes bland andra
handlingar inhäftat vad som kan benämnas för 1800 års
kyrkohandboksförslag. Betydelsen av denna sistnämnda skrift är utomordentligt
stor. I den framlägges nämligen prästeståndets uppfattning av huru
handboksfrågan borde lösas. Den utgöres av ett exemplar av 1799
års kyrkohandboksförslag, som interfolierats och försetts med de
rättelser, vilka ansågos vara önskvärda.»4
1 Ämbetsmemorial nr 9: 1805: Minneshjelp för Karlstads stift, jfr
Helander, o. a. a. sid. 114.
2 Helander, o. a. a. sid. 22 ff. — Y. Brilioth (Ree. av D. Helander i
S. T. K. 1935 s. 194) skriver: »Det viktigaste bidrag förf. ger till kännedomen
om det faktiska förloppet av den liturgiska diskussionen under dessa år torde
vara påvisandet av vad han kallar 1800 års förslag.»
3 Helander, o. a. a. sid. 258 f. 4 Helander, o. a. a. sid. 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
